Hej! Du använder en gammal webbläsare

Inom kort kommer vissa funktioner på haninge.se inte fungera med den här gamla webbläsaren. Vi vill gärna ha dig kvar som besökare och rekommenderar att byta till Mozilla Firefox, Google Chrome eller Microsoft Edge.

Frågor och svar om familjehem

Här svarar vi på några av de vanligaste frågorna vi får om att bli familjehem.

Vad innebär det att vara familjehem?

Svar: Att i sin familj ta emot ett barn under en period eller under barnets uppväxt.

Varför ska vi bli familjehem?

Svar: Ni gör en skillnad för utsatta barn. Många familjehem tycker att det berikat deras liv och att de lärt sig mycket om sig själva. De menar också att även om det varit tufft har det varit värt det eftersom man får ut så mycket av det. 

Kan jag vara familjehem om jag är ensamstående?

Svar: Ja, det kan du men det är alltid bra om det finns någon att bolla med i vardagen. Det viktiga är att du har ork och engagemang och det görs en avvägning utifrån varje barn och ungdom.

Kan jag/vi bli familjehem om vi arbetar heltid?

Svar: Ja.

Finns det någon åldersgräns för att vara familjehem?

Svar: Vi utgår från livserfarenhet och personlig mognad och om man åldersmässigt skulle kunna vara barnets biologiska förälder.

Måste man bo i samma kommun som barnet man tar emot?

Svar: Nej, det måste man inte.

Varför måste man genomgå en utredning för att bli familjehem?

Svar: Det handlar om kommunens ansvar att se till att barnen hamnar i trygga och säkra miljöer/familjer. Utredningen är också en process där vi lär känna varandra inför ett eventuellt framtida samarbete. Det är också viktigt för att kunna göra en bra matchning mellan barn och familj.

Hur går en utredning till?

Svar: Alla tilltänkta familjehem blir utredda av socialsekreterare. En utredning omfattar hembesök, utredningssamtal, referenssamtal, utdrag ut offentliga register samt samtal med familjehemmets barn.

Vad får jag för stöd från kommunen? Får vi någon utbildning?

Svar: Vi vill att ni ska känna att det finns ett stöd från socialtjänsten i ert uppdrag. Därför erbjuder vi utbildningen "Ett hem att växa i",  traumamedveten omsorg (TMO) samt handledning både enskilt och i  grupp. Familjehemmet har en socialsekreterare som ger stöd och vägledning i uppdraget. Som ett ytterligare stöd i uppdraget erbjuds du att delta på temakvällar med olika ämnen.

Hur väljs det ut vilket barn som kommer till vår familj?

Svar: Vi matchar barnets behov utifrån er hur er familj är sammansatt, intressen och föräldraförmåga.

Vem har ansvar över barnet när det bor i familjehem?

Svar: Socialtjänsten har det övergripande ansvaret men det sker i samarbete med familjehem och föräldrar.

Hur går det till när ni matchat ett barn med en familj. Får man träffas och känna att det fungerar?

Svar: Ni ska ha fått så mycket information som möjligt om barnets behov och bakgrund så att ni kan ta ställning till om det passar för er familj. Det är först när allt är klart och beslutet är fattat som ni träffar barnet.

Hur länge brukar ett barn bo i familjehem?

Svar: Det ser olika ut och beror på barnets behov.

Vilka barn flyttar till familjehem?

Svar: Det finns olika omständigheter som gör att barn inte kan bo med sina föräldrar. Missbruk, psykisk sjukdom eller relationspro­blem inom familjen kan göra att föräldrar inte kan ta hand om sitt barn. Ungdomar kan även ha ett eget beteende som gör det extra viktigt med en trygg och stabil familj att bo hos. En annan grupp är barn och ungdomar som utan sina föräldrar flytt till Sverige undan svåra förhållanden i hemlandet.

Behöver man ha ett eget rum till barnet som kommer till familjen?

Svar: Ja det behöver man. Detta för att barnet ska ha möjlighet till ett eget utrymme och sin integritet.

Vad händer om barnet inte trivs eller om vi inte känner att det fungerar?

Svar: Det är viktigt att man som familjehem tidigt pratar om det med sin socialsekreterare. På så sätt kan vi tillsammans jobba fram en lösning.

Får vi ersättning för uppdraget?

Svar: Ja, vi utgår från SKR:s (Sveriges kommuner och landsting) nationella rekommendationer. Ersättningen är uppdelad i en arvodesdel som är skattepliktig och en skattefri omkostnadsdel som är tänkt att täcka barnets kostnader.

Senast uppdaterad: 4 juli 2022