Frågor och svar om lantmäteri

Vem äger fastigheten?

Statliga lantmäteriet har en e-tjänst Vem äger fastigheten? I Vem äger fastigheten kan du som är privatperson och har giltig e-legitimation få information om vem som äger en fastighet.

Vill du inte använda tjänsten ovan kan du även kontakta lantmäterimyndigheten för att få veta vem som äger en fastighet eller för att få ett utdrag ur fastighetsregistret. Se kontaktuppgifter längre ner på sidan. 

Kan jag stycka av/dela min fastighet?

För att kunna svara på detta måste en bedömning göras om fastigheten blir lämplig för sitt ändamål, med hänsyn till utformning, storlek, belägenhet, möjlighet till vatten- och avloppsförsörjning, m.m. Det måste även göras en kontroll av vilka detaljplaner och bestämmelser som gäller på fastigheten, så att åtgärden inte strider mot dessa. Via plan- och byggcenter kan du få hjälp med att se om din fastighet omfattas av detaljplaner. För att tolka detaljplanen avseende eventuella styckningsmöjligheter får du vända till det kommunala lantmäteriet (KLM), se kontaktuppgifter längre ner på sidan.

Är området du tänkt avstycka obebyggt och beläget utanför detaljplanelagt område krävs först ett förhandsbesked om bygglov innan avstyckning kan ske. Se information på följande länk.  

Den definitiva prövningen om en fastighet går att dela eller inte görs alltid efter att en ansökan kommit in till lantmäterimyndigheten.

Har min fastighet rätt till utfart?

Ofta finns utfartsrättigheter redovisade som servitut i fastighetsregistret, och det är då enkelt att söka på fastigheten och se om det finns några inskrivna servitut för utfart som gäller till förmån för fastigheten. Du kan logga in på statliga lantmäteriets e-tjänst Min fastighet för att få information om det finns några servitut som gäller till förmån för din fastighet, längre ner på sidan. 

Är fastigheten gammal och speciellt om den är bildad före år 1972 måste man studera och tyda äldre förrättningsakter för att se om det bildats någon utfartsrättighet.

Var går fastighetsgränsen?

De allra flesta fastigheter har fysiska gränsmarkeringar i marken, exempelvis järnrör. Din fastighetsgräns går mellan dessa markeringar. För att ta reda på hur många gränsmarkeringar du har och vilken typ av markering det är kan förrättningskartan och tekniska beskrivningen från fastighetens bildande vara till hjälp. Där kan du studera vart gränsmarkeringarna ska vara, och fastighetsgränserna är också oftast måttsatta i kartan så att det går att mäta sig fram.

Uppgifter om gränserna runt din fastighet kan du få genom att studera förrättningsakter från när din fastighet bildats. Du kan logga in på statliga lantmäteriets e-tjänst Min fastighet för att komma åt förrättningsakter som berör din fastighet, länk finns längre ner på sidan. 

Hur lång tid tar det för en förrättning från ansökan till klar registrering?

Tidsåtgången för en förrättning från ansökan till registrering i fastighetsregistret varierar beroende på svårighetsgraden, typen av fastighet, m.m. Vår målsättning är att en enkel avstyckning (en lott) ska vara klar inom ca 4 månader från att handläggningen påbörjats. Kötiden innan en handläggare tilldelas och handläggningen kan påbörjas är för närvarande cirka 3 månader för prioriterade ärenden (nybyggnation) och cirka 5 månader för övriga.   

Vilka servitut finns på min fastighet?

Alla inskrivna avtalsservitut och officialservitut bildade efter år 1972 är redovisade i fastighetsregistret. För att få ett utdrag ur fastighetsregistret berörande din fastighet kan du logga in på statliga lantmäteriets e-tjänst Min fastighet, se länk nedan. Vill du ha tillgång och läsa vad som står i avtalsservituten så kan de i många fall behöva beställas från Riksarkivet.

Besök Riksarkivets webbplats

Officialservitut bildade före år 1972 är i en del fall inte synliga i ett fastighetsregistret då de inte registrerades upp per automatik så som idag. Därför behöver man läsa igenom de förrättningsakter och gå igenom fastighetens historik för att kunna ta reda på om det bildats några officialservitut.

Allmänna handlingar

Alla handlingar som kommer in till en myndighet eller upprättas där är allmänna handlingar. En allmän handling kan till exempel vara ett brev eller e-post. Vem som helst har rätt att ta del av dem, med vissa undantag som regleras i offentlighets- och sekretesslagen.

Vill du beställa kopior på allmänna handlingar kan du kontakta lantmäterimyndigheten, se kontaktuppgifter längre ner på sidan.