Naturvårdsprojekt

Fotograf: Malin Löfgren

För att bevara, utveckla och öka kunskapen om vår natur genomför Haninge kommun olika naturvårdsprojekt. Det kan till exempel vara restaurering av våtmarker, frihuggning av ädellövträd, inventeringar och kartläggningar av olika växt- och djurarter eller skyltning och upprustning av stigar och rastplatser i naturområden.

Flera av naturvårdsprojekten som kommunen genomför är delfinansierade genom det lokala naturvårdsanslaget LONA som är ett stadsbidrag vars syfte är att stärka den lokala naturvården och kommunernas långsiktiga naturvårdsengagemang. Du kan läsa mer om LONA på Länsstyrelsens och Naturvårdverkets hemsidor. Det är Länsstyrelsen som beslutar om vilka projekt som får bidrag.

Har du fladdermöss i huset? Tipsa oss!

I sommar inventerar Södertörnskommunerna fladdermöss, och vi behöver din hjälp för att ta reda på var de bor. Om du bor på Södertörn och har fladdermöss i huset, eller känner till någon annan plats där fladdermöss bor, hjälp oss genom delta i vår tipsinsamling!

Södertörnskommunernas fladdermusinventering utförs av naturkonsultföretaget Ecocom och som har tipsinsamling.

Ecocoms tipsinsamling

Fladdermöss bor ofta i äldre byggnader eller ihåliga träd men kan även bo i andra typer av utrymmen. Om du känner till en plats där fladdermöss bor så följ länken och tipsa oss. Under 2019 kommer vi sedan att höra av oss till några av er som tipsat för att följa upp tipset.

Fladdermusprojektet drivs av Södertörnsekologerna som är en kommunal naturvårdssamverkan mellan tio kommuner i Stockholm län. Det övergripande syftet med projektet är att överblicka fladdermössens artsammansättning, utbredning och status på Södertörn. Just kunskapen om fladdermössens boplatser är en viktig pusselbit för att kunna bevara organismgruppen för framtiden. Projektet är delfinansierat med LONA- bidrag (från Naturvårdsverket) och pågår mellan 2017-2019.

Naturstig och restaurerad våtmark

Skutans naturområde och viltvatten ligger precis söder om stadsdelen Brandbergen i Haninge. Här finns ett ett fågeltorn och en rastplats samt en 2,4 km lång naturstig.

Under vintern 2015 restaurerades Skutans viltvatten. Den norra delen av den tidigare igenväxta våtmarken grävdes ur vilket resulterade i en stor vattenspegel med tre anlagda "fågelöar". Dammvallen i viltvattnets södra del renoverades och en gångväg anlades på vallen.

 Restaureringen gav omedelbart effekt vilket bland annat visade sig genom att två par tofsvipa, för första gången i viltvattnets historia, valde att häcka här. Svarthakedoppingen har setts i viltvattnet och fågellivet har generellt ökat. Även andra djur som fladdermöss och olika insektsarter som exempelvis trollsländor gynnas av restaureringen.

I samband med restaureringen invigdes också  den nygamla naturstigen på 2,4 km som leder vandraren runt kärret och genom flera olika naturtyper. Längs vägen finns 14 vackra och lärorika informationstavlor som berättar spännande saker om naturen på platsen.

Projektet delfinansierades genom det lokala naturvårdsanslaget (LONA).

Anlagd våtmark i Södra fladen på Utö

Södra fladen på Utö var tidigare en av Stockholms skärgårds bästa platser för yngelproduktion. Genom bland annat kraftig övergödning hade situationen dock succesivt försämrats. År 2015 anlade kommunen därför, i samarbete med lokala entreprenörer en våtmark på platsen. Våtmarken ger förutsättningar för minskat fosfor- och kväveläckage samt förbättrar reproduktionsmöjligheter för gädda och abborre. För att underlätta för fiskar att röra sig mellan havet och lekområdet i våtmarken har en fisktrappa byggts.

Om rovfisk, som gädda och abborre, ökar innebär det att mängden djurplankton också ökar. Djurplankton är viktig yngelföda och därmed kan överlevnadsfrekvensen hos ynglen bli högre.

 Utö Fladen var redan tidigare en viktig lokal för häckande och rastande kustfågel och den anlagda våtmarken har konstruerats så att den även gynnar fågellivet. Planer finns för att uppföra ett fågeltorn i området.

Våtmark Fladen Utö är ett betydelsefullt projekt i Haninge kommuns naturvårdsarbete och strävan mot uppfyllande av de nationella miljömålen, framförallt målen kring Myllrande våtmarker, Ett rikt växt- och djurliv samt Hav i balans och levande kust och skärgård.

Fladen hittar man vid ön Utö i Haninges skärgård och området har en gång i tiden varit en av Stockholms skärgårds bästa platser för yngelproduktion.

 Projektet delfinansierades genom det lokala naturvårdsanslaget (LONA).

Restaurerad betesmark

Under hösten 2017 har en trädbevuxen betesmark invid Stora Vädersjön i kommunens västra del restaurerats. Här växer gamla och grova ekar och många andra ädellövträd som lind, hassel och ask. Området var, innan restaureringen, kraftigt igenvuxet och för att återskapa ett historiskt mer öppet landskap och gynna ekar och andra ädellövträd har nu en stor mängd gran, tall och asp gallrats bort.

Målsättningen är att på sikt återinföra bete på delar av den restaurerade marken.

Projektet har delfinansierats med medel från Länsstyrelsernas åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP).

Inventering och slåtter i artrikt rikkärr

Delar av våtmarken Forsla kärr, straxt söder om Brandbergen, är ett så kallat rikkärr vilket är den absolut artrikaste av alla våtmarkstyper. Ett rikkärr är en våtmark med torv där mineralämnen tillförs via grundvatten från den omgivande fastmarken. Artrikedomen har samband med den relativt höga mineralhalten. Rikärr har ofta avvänts för bete eller slåtter. Den upphörda hävden tillsammans med bl.a. dikningar har lett till att många rikkärr har växt igen och karaktäristiska rikkärrsarter har därmed försvunnit. Sedan 2011 har kommunen återupptagit slåtter i rikkärret Forsla kärr.

För att se hur vegetationen svarat på den återupptagna slåttern, och för att öka kunskapen om områdets botaniska värden, genomfördes en inventering av kärlväxter och mossor i Forsla kärr under sommaren 2017.

I kärret hittades både typiska och mer eller mindre ovanliga arter av kärlväxter och mossor. Orkidén ängsnycklar har ökat markant efter att skötselåtgärderna påbörjades 2011. Orkidéerna är annars inte så framträdande i Forsla kärr, men ovanliga arter som granbräken, kärrvial, loppstarr och kärrspira förekommer rikligt. Typiska är också vissa mossor knutna till rikkärrens växtvärld.

Inventeringen visar att Forsla kärr, genom långsiktig skötsel, har förutsättningar att såväl behålla som utveckla sina botaniska värden.

Kontakt för den här sidan: info@haninge.se

Senast uppdaterad: 10 juli 2018