Naturvårdsprojekt

För att bevara, utveckla och öka kunskapen om vår natur genomför Haninge kommun olika naturvårdsprojekt. Det kan till exempel vara restaurering av våtmarker, frihuggning av ädellövträd, inventeringar och kartläggningar av olika växt- och djurarter eller skyltning och upprustning av stigar och rastplatser i naturområden.

Foto: Malin Löfgren

Flera av naturvårdsprojekten som kommunen genomför är delfinansierade genom det lokala naturvårdsanslaget LONA som är ett statsbidrag vars syfte är att stärka den lokala naturvården och kommunernas långsiktiga naturvårdsengagemang. Du kan läsa mer om LONA på Länsstyrelsens och Naturvårdverkets hemsidor. Det är Länsstyrelsen som beslutar om vilka projekt som får bidrag.

Restaurering av eklandskapet vid Stora Vädersjö

Foto: Magnus Granbom

Sedan hösten 2017 genomförs åtgärder vid Stora Vädersjö gård, väster om Tungelsta, för att lyfta fram det gamla eklandskapet i området på nytt. De första insatserna gjordes längs den långa sydslänten som utgår från stallbyggnaden.

Här växer gamla och grova ekar och många andra ädellövträd som lind och ask samt hassel. Området var, innan restaureringen, kraftigt igenvuxet och för att återskapa ett historiskt mer öppet landskap och gynna ekar och andra ädellövträd har en stor mängd gran, tall och asp tagits bort. 

Delar av den restaurerade marken har sedan stängslats in för bete, för att det inte ska växa igen på nytt. Sommaren 2020 var första säsongen med betande får i de nya hagarna och de har varit duktiga på att äta upp det lövuppslag som hade kommit. Nu finns goda förutsättningar för att sol och värme ska gynna de insekter som hör till eklandskapets hagmarker.

Under 2019 har också ekarna på kullarna längs Vädersjövägen huggits fram. Arbetet med återskapandet av eklandskapet fortsätter i området.

Projektet har delfinansierats med statliga medel från både Länsstyrelsernas åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP) och för Lokala Naturvårdsåtgärder (LONA).

Inventering och slåtter i artrikt rikkärr

Delar av våtmarken Forsla kärr, straxt söder om Brandbergen, är ett så kallat rikkärr vilket är den absolut artrikaste av alla våtmarkstyper. Ett rikkärr är en våtmark med torv där mineralämnen tillförs via grundvatten från den omgivande fastmarken. Artrikedomen har samband med den relativt höga mineralhalten. Rikkärr har ofta avvänts för bete eller slåtter. Den upphörda hävden tillsammans med bl.a. dikningar har lett till att många rikkärr har växt igen och karaktäristiska rikkärrsarter har därmed försvunnit. Sedan 2011 har kommunen återupptagit slåtter i rikkärret Forsla kärr.

För att se hur vegetationen svarat på den återupptagna slåttern, och för att öka kunskapen om områdets botaniska värden, genomfördes en inventering av kärlväxter och mossor i Forsla kärr under sommaren 2017.

I kärret hittades både typiska och mer eller mindre ovanliga arter av kärlväxter och mossor. Orkidén ängsnycklar har ökat markant efter att skötselåtgärderna påbörjades 2011. Orkidéerna är annars inte så framträdande i Forsla kärr, men ovanliga arter som granbräken, kärrvial, loppstarr och kärrspira förekommer rikligt. Typiska är också vissa mossor knutna till rikkärrens växtvärld.

Inventeringen visar att Forsla kärr, genom långsiktig skötsel, har förutsättningar att såväl behålla som utveckla sina botaniska värden.

Naturstig och restaurerad våtmark

Skutans naturområde och viltvatten ligger precis söder om stadsdelen Brandbergen i Haninge. Här finns ett fågeltorn och en rastplats, vilka är tillgänglighetsanpassade, samt en 2,4 km lång naturstig.

Under vintern 2015 restaurerades Skutans viltvatten. Den norra delen av den tidigare igenväxta våtmarken grävdes ur vilket resulterade i en stor vattenspegel med tre anlagda "fågelöar". Dammvallen i viltvattnets södra del renoverades och en gångväg anlades på vallen.

Restaureringen gav omedelbart effekt vilket bland annat visade sig genom att två par tofsvipa, för första gången i viltvattnets historia, valde att häcka här. Svarthakedoppingen har setts i viltvattnet och fågellivet har generellt ökat. Även andra djur som fladdermöss och olika insektsarter som exempelvis trollsländor gynnas av restaureringen.

I samband med restaureringen invigdes också  den nygamla naturstigen på 2,4 km som leder vandraren runt kärret och genom flera olika naturtyper. Längs vägen finns 14 vackra och lärorika informationstavlor som berättar spännande saker om naturen på platsen.

Projektet delfinansierades genom det statliga anslaget för lokala naturvårdsåtgärder (LONA).

Våtmark i Södra fladen på Utö

Södra Fladen på Utö var tidigare en av Stockholms skärgårds bästa platser för produktion av fiskyngel. Genom bland annat kraftig övergödning hade situationen dock succesivt försämrats. År 2015 anlade kommunen därför, i samarbete med lokala entreprenörer, en våtmark på platsen. Våtmarken ger förutsättningar för minskat fosfor- och kväveläckage samt förbättrar reproduktionsmöjligheter för gädda och abborre. För att underlätta för fiskar att röra sig mellan havet och lekområdet i våtmarken har en fisktrappa byggts.

Om rovfisk, som gädda och abborre, ökar leder det till att mängden djurplankton också ökar. Djurplankton är viktig yngelföda och därmed kan överlevnadsfrekvensen hos ynglen bli högre.

Södra Fladen var redan tidigare en viktig lokal för häckande och rastande kustfågel och den anlagda våtmarken har konstruerats så att den även gynnar fågellivet. 2019 invigdes ett fågeltorn invid våtmarken, varifrån man även får utsikt över området.

Våtmark Fladen Utö är ett betydelsefullt projekt i Haninge kommuns naturvårdsarbete och strävan mot uppfyllande av de nationella miljömålen, särskilt Myllrande våtmarker, Ett rikt växt- och djurliv samt Hav i balans och levande kust och skärgård.

Projektet delfinansierades genom det statliga lokala naturvårdsanslaget (LONA).

Inventeringen av fladdermöss

Under 2017-2019 inventerade vi fladdermöss på Södertörn i ett samarbete mellan våra kommuner. Vi bad då om hjälp med att hitta kända boplatser för fladdermöss. Stort tack för alla de tips som vi fick! Nu finns resultatet från de olika inventeringarna att läsa på sodertornsekologerna.org .

Alla fladdermöss är fridlysta, eftersom de kräver särskild hänsyn. Hänsynen kan handla om att bevara lövskog nära stränder, spara gamla lövträd och sumpskogar, men också att undvika fasadbelysning på slott och kyrkor eller längs gång- och cykelvägar som går genom områden där fransfladdermus förekommer. Genom att anlägga eller restaurera våtmarker och sumpskogar ökar man mängden av de insekter som fladdermössen lever av. I jordbrukslandskapet kan man skapa transportrutter för fladdermössen mellan olika naturmiljöer genom att plantera alléer.

Fladdermusprojektet drevs av Södertörnsekologerna som är en kommunal naturvårdssamverkan mellan tio kommuner i Stockholm län. Det övergripande syftet med projektet var att överblicka fladdermössens artsammansättning, utbredning och status på Södertörn. Inventeringen utfördes av naturkonsultföretaget Ecocom. Projektet delfinansierades med statliga LONA-bidrag.

Kontakt

Tiina Laantee
Kommunekolog
08-606 7712
tiina.laantee@haninge.se

Magnus Granbom
Naturvårdshandläggare
08-606 4746
magnus.granbom@haninge.se

Kontakt för den här sidan: info@haninge.se

Senast uppdaterad: 18 november 2020