Frågor och svar om lantmäteri

Vem äger fastigheten?

Du vill veta vem som äger en speciell fastighet, eller vill ha ett utdrag ur fastighetsregistret för att se den information som finns tillgänglig i fastighetsregistret om fastigheten. Kontaka lantmäterimyndigheten via e-post eller telefon. Se kontaktuppgifter till höger.

Kan jag stycka av/dela min fastighet?

För att kunna svara på detta måste en bedömning göras om fastigheten blir lämplig för sitt ändamål, med hänsyn till utformning, storlek, belägenhet, möjlighet till vatten- och avloppsförsörjning, m.m. Det måste även göras en kontroll av vilka detaljplaner och bestämmelser som gäller på fastigheten, så att åtgärden inte strider mot dessa. Via plan- och byggcenter kan du få hjälp med att se om din fastighet omfattas av detaljplaner. För att tolka detaljplanen avseende eventuella styckningsmöjligheter får du vända till det kommunala lantmäteriet (KLM), se kontaktuppgifter till höger.
Den definitiva prövningen om en fastighet går att dela eller inte görs alltid efter att en ansökan kommit in till lantmäterimyndigheten.

Har min fastighet rätt till utfart?

Ofta finns utfartsrättigheter redovisade som servitut i fastighetsregistret, och det är då enkelt att söka på fastigheten och se om det finns några inskrivna servitut för utfart som gäller till förmån för fastigheten. Du kan logga in på statliga lantmäteriets e-tjänst Min fastighet för att få information om det finns några servitut som gäller till förmån för din fastighet, se länk till höger.

Är fastigheten gammal och speciellt om den är bildad före år 1972 måste man studera och tyda äldre förrättningsakter för att se om det bildats någon utfartsrättighet.

Var går fastighetsgränsen?

De allra flesta fastigheter har fysiska gränsmarkeringar i marken, exempelvis järnrör. Din fastighetsgräns går mellan dessa markeringar. För att ta reda på hur många gränsmarkeringar du har och vilken typ av markering det är kan förrättningskartan och tekniska beskrivningen från fastighetens bildande vara till hjälp. Där kan du studera vart gränsmarkeringarna ska vara, och fastighetsgränserna är också oftast måttsatta i kartan så att det går att mäta sig fram.

Uppgifter om gränserna runt din fastighet kan du få genom att studera förrättningsakter från när din fastighet bildats. Du kan logga in på statliga lantmäteriets e-tjänst Min fastighet för att komma åt förrättningsakter som berör din fastighet, se länk till höger.

Hur lång tid tar det för en förrättning från ansökan till klar registrering?

Tidsåtgången för en förrättning från ansökan till registrering i fastighetsregistret varierar beroende på svårighetsgraden, typen av fastighet, m.m. Vår målsättning är att en enkel avstyckning (en lott) ska vara klar inom ca 4 månader från att handläggningen påbörjats. Kötiden innan en handläggare tilldelas och handläggningen kan påbörjas är för närvarande cirka 3 månader för prioriterade ärenden (nybyggnation) och cirka 5 månader för övriga.   

Vilka servitut finns på min fastighet?

Alla inskrivna avtalsservitut och officialservitut bildade efter år 1972 är redovisade i fastighetsregistret. För att få ett utdrag ur fastighetsregistret berörande din fastighet kan du logga in på statliga lantmäteriets e-tjänst Min fastighet, se länk till höger eller kontakta plan- och byggcenter så kan de hjälpa dig med detta. Vill du ha tillgång och läsa vad som står i avtalsservituten så kan de i många fall behöva beställas från Riksarkivet.

Besök Riksarkivets webbplats

Officialservitut bildade före år 1972 är i en del fall inte synliga i ett fastighetsregistret då de inte registrerades upp per automatik så som idag. Därför behöver man läsa igenom de förrättningsakter och gå igenom fastighetens historik för att kunna ta reda på om det bildats några officialservitut.

Kontakt för den här sidan: klm@haninge.se

Senast uppdaterad: 20 mars 2019