Bostad med särskild service

Vad är en bostad med särskild service? Här får du veta vad en gruppbostad och servicebostad är och hur det kan fungera att bo i ett sådant boende. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter som gäller när du bor på gruppbostad eller i servicebostad. Det är svårt att beskriva exakt hur det är att bo i en bostad med särskild service enligt LSS 9 § 9. Det beror på vad du behöver och vad som är viktigt för dig och dina grannar i boendet.

Gruppbostad

Gruppbostad är för dig som har ett stort behov av:

  • Stöd av personal dygnet runt.
  • Att ha personal väldigt nära.
  • Att få direkt och spontant stöd av personal flera gånger om dagen.

Stöd med omvårdnad. Omvårdnad kan vara att få stöd med sin hygien, klädsel och att förflytta sig i och utanför bostaden.
Stöd för att vara tillsammans med andra, som vänner och familj.
En gruppbostad är en bostad som har lägenheter samlade runt ett gemensamt utrymme. Du har en egen lägenhet. I det gemensamma utrymmet kan du träffa andra som bor i gruppbostaden och personalen. I gruppbostaden får du stöd av personal för att du ska känna dig så självständig som möjligt.

När du väljer att bo i gruppbostad är du beredd på att ta emot stöd från personalen.

Personalen kan bland annat stödja dig med

  • Att sköta ditt hem.
  • Att ordna rutiner för att du ska få en bra dag.
  • Att planera måltider.
  • Att planera inköp, som mat och kläder med mera.
  • I det du vill göra på fritiden.
  • I kontakten med dina anhöriga, god man och vänner,
  • I kontakt med hälso- och sjukvård,

I det gemensamma utrymmet är det ni som bor i gruppbostaden som tillsammans bestämmer vilka som får vara där och vad utrymmet ska användas till.

På gruppbostad kan du utifrån dina önskemål och behov välja hur du vill ha ditt stöd vad gäller måltider.

Det finns personal dygnet runt som kan stödja dig. Detta innebär att det finns personal på natten om du behöver det. På vissa gruppbostäder är nattpersonalen vaken och på andra sover personal i en personallägenhet som finns inom gruppbostaden. Behöver du komma i kontakt med den sovande personalen kan du ringa eller knacka på.

Personalen har olika yrkesbakgrund, utbildning och erfarenheter. Personalen får fortbildning av Haninge kommun.

De som arbetar på gruppbostaden är din personal, men även personal till de andra som bor i gruppbostaden. Det innebär att personalen ibland hjälper någon annan samtidigt som du behöver stöd.

Enhetschefen eller personalen på gruppbostaden kan stödja dig och dina grannar på gruppbostaden med att ha husmöten. Det är möten där du och dina grannar på gruppbostaden pratar om hur ni vill ha det. Ni kan bestämma vilka regler ni tycker ska finnas i det gemensamma utrymmet och vilka aktiviteter ni vill göra tillsammans. Det är du tillsammans med dina grannar på gruppbostaden som bestämmer om ni ska husmöten. Ni kan ha möten tillsammans, med eller utan personal.

Du betalar hyra för din lägenhet. Gemensamma utrymmen ingår i hyran. Vad din hyra är beror bland annat på hur stor din lägenhet är. Du betalar även för den el du använder.

Du behöver inte betala någon TV-licens. Det betalas av gruppbostaden. I gruppbostaden ingår endast basutbudet. Vill du ha ytterligare kanaler får du själv teckna avtal för det.


Servicebostad

Servicebostad är för dig som

  • Behöver personal i närheten.
  • Kan vara självständig till viss del.
  • Klarar av att vara ensam.
  • Klarar av att stödet är planerat i förväg.
  • Inte behöver så mycket spontant stöd.
  • Kan kalla på hjälp själv genom att kontakta personal.

Du som bor i servicebostad har en egen lägenhet, oftast i ett vanligt hyreshus. Personalen finns nära dig, i samma hus eller i ett grannhus. Det finns också ett gemensamt utrymme där du vid bestämda tider kan träffa personalen och dina grannar på servicebostaden. I servicebostaden får du stöd av personal för att du ska bli så självständig som möjligt.

När du väljer att bo i servicebostad är du beredd på att ta emot stöd från personalen.

Personalen kan bland annat stödja dig med

  • Att sköta ditt hem.
  • Att ordna rutiner för att du ska få en bra dag.
  • Att planera måltider.
  • Att planera inköp, som mat och kläder med mera.
  • Det du vill göra på fritiden.
  • Kontakten med dina anhöriga, god man och vänner.
  • I kontakt med hälso- och sjukvård

Det gemensamma utrymmet finns i närheten av servicebostaden. I det gemensamma utrymmet kan du och dina grannar på servicebostaden göra aktiviteter tillsammans så som att spela spel, ha husmöten och fika. Du bestämmer själv om du vill vara med på aktiviteter i det gemensamma utrymmet.

Du handlar och lagar din egen mat med stöd av personalen utifrån dina egna behov.

Stödet i ett boende bygger på tider som du tillsammans med personal har bestämt i förväg. Det är även möjligt att få kontakt med personal utanför dina inplanerade tider. Personalen kan inte alltid svara direkt eftersom de även stöttar dina grannar på servicebostaden. Det innebär att personalen ibland hjälper någon annan samtidigt som du vill något.

Om du ska träffa vänner eller anhöriga är det bra om du försöker göra det när du inte har planerad tid med personal.

På de flesta servicebostäder finns det sovande personal nattetid i anslutning till det gemensamma utrymmet. Den sovande personalen kan du ta kontakt med vid akuta situationer via telefon eller genom att knacka på.

Personalen har olika yrkesbakgrund, utbildning och erfarenheter. Personalen får fortbildning av Haninge kommun.

Enhetschefen eller personalen på servicebostaden kan stödja dig och dina grannar på servicebostaden med att ha husmöten. Det är möten där du och dina grannar på servicebostaden pratar om hur ni vill ha det. Ni kan bestämma vilka regler ni tycker ska finnas i det gemensamma utrymmet och vilka aktiviteter ni vill göra tillsammans. Det är du tillsammans med dina grannar på servicebostaden som bestämmer om ni ska husmöten. Ni kan ha möten tillsammans, med eller utan personal.

Du betalar hyra för din lägenhet. Gemensamma utrymmen ingår i hyran. Vad din hyra är beror bland annat på hur stor din lägenhet är. Du betalar även för den el du använder.

Du behöver inte betala någon TV-licens. Det betalas av servicebostaden. I servicebostaden ingår endast basutbudet. Vill du ha ytterligare kanaler får du själv teckna avtal för det.


Att bo i bostad med särskild service LSS 9 § 9

När du bor i en bostad med särskild service enligt LSS 9 § 9 har Haninge kommun förstahandskontrakt och du hyr sedan av kommunen. När du hyr en lägenhet är du hyresgäst. Du får själv möblera och se till att du har det du behöver i din lägenhet.

Det är ett stort ansvar som hyresgäst att bo i en egen lägenhet. Precis som för alla gäller hyreslagen. Det betyder att du ska sköta om lägenheten du hyr.

Om lägenheten har en balkong eller uteplats ska du sköta den. Du kan få stöd av personalen för att kunna städa och sköta din lägenhet och balkong eller uteplats.

Som hyresgäst får du inte störa dina grannar med till exempel hög musik eller stora fester. Om något i lägenheten eller i huset förstörs av dig eller dina vänner är det du som hyresgäst som får betala för skadan.

När du har gäster som sover över hos dig eller om du sover över hos någon ska du säga det till personalen. Om det till exempel uppstår en brand ska personalen veta hur många som finns i boendet.

Det är du som bestämmer i din lägenhet. Andra får inte gå in i din lägenhet utan din tillåtelse. Det är upp till dig vilka personer du vill bjuda hem till din lägenhet.


Stöd och hjälp

Du bor i ett boende för att få stöd och hjälp med det som du har svårt att klara av själv. Du ska vara beredd på att ta emot det stöd som du behöver och som du och personalen kommit överens om.

Det är du som bestämmer hur stödet i din vardag ska se ut. Personalen stödjer dig så att du ska bli så självständig som möjligt.

Du kanske behöver stöd med

  • Att komma upp på morgonen och komma iväg till din sysselsättning (arbete, skola, daglig verksamhet med mera).
  • Att sköta din lägenhet.
  • Att ha kontakt med vänner och anhöriga.
  • Att planera för måltider.
  • Att planera fritiden.
  • Annat du kan behöva hjälp med.

Fritid, aktiviteter och egen tid

Fritid är den tid du inte är på din sysselsättning. På fritiden behöver du göra saker i ditt hem så som att städa och tvätta. Du kan även göra olika aktiviteter, antingen egna eller tillsammans med andra. På fritiden kan du även vila, gå på promenad, lyssna på musik, se på film och tv eller inte göra någonting. Du väljer själv och personalen stödjer dig i det du vill göra.

Ibland ordnas gemensamma aktiviteter för dig och dina grannar. Du väljer själv om du vill vara med på gemensamma aktiviteter. Du får gärna komma med förslag på aktiviteter till personalen.

Det finns möjlighet för dig att få egen tid, en gång i veckan, för att göra aktivitet tillsammans med personal utanför hemmet. Det är viktigt att du säger till i god tid. Då har personalen tid att planera för att kunna följa med dig. Personalens kostnad för aktiviteter betalas från verksamheten, avsatt peng för personalen är begränsad.

Enhetschef

För varje boende finns en enhetschef. Enhetschefen är ansvarig för boendet.

Stödperson

När du bor på ett boende har du minst en stödperson från personalen. Stödpersonen ska stödja dig i kontakt med god man, sjuksköterska, arbetsterapeut, vårdcentral, skola, daglig verksamhet och andra kontakter som är viktiga för dig.


Att flytta in i ett boende enligt LSS 9 § 9

  • Viktigt att tänka på när du flyttar till ett boende
  • Hyran ska betalas i tid varje månad.
  • Du får ha husdjur om du klarar att ta hand om djuret själv.

Husdjuret ska vistas i din lägenhet. Personal tar inte hand om ditt husdjur. I samband med att du flyttar in i boendet erbjuds du att tillsammans med dina anhöriga beskriva lite mer om vem du är och vad som är viktigt för dig. Saker som du tycker om att göra, saker som du inte tycker om och personer som är viktiga för dig. Då vet personalen när du flyttar in i boendet lite mer om vem du är.

När du flyttar in i boendet kommer ett välkomstsamtal att ske. Där kommer man överens om hur din inflyttning ska fungera så att det blir bra för dig. Ni pratar om vilka förväntningar du har på boendet och personalen. Du får även information om hur det fungerar i boendet och vilka som arbetar där.

Det du behöver fundera över och ordna innan du flyttar in i boendet är

  • Adressändring
  • Hemförsäkring
  • Telefonabonnemang
  • Ansöka om bostadstillägg eller liknande
  • Bredband, Det behöver du bara göra om du vill ha bredband.
  • Avtal för kabel-tv. Det behöver du bara göra om du vill ha kabel-tv.

Du ansvarar för att dina möbler och saker kommer in i din lägenhet när du flyttar in i boendet. När du flyttar in i boendet kan personal stödja dig i att packa upp saker.


Hälso-, sjukvård och rehabilitering

När du flyttar till ett särskilt boende har du kvar din läkarkontakt på din egen vårdcentral.

Boenden som drivs av Haninge kommun har ett team kopplat till sig som har det medicinska ansvaret. De heter Teamet för stöd och hälsa. Teamet består av sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast. 


Resor

När du ska göra resor för att till exempel handla eller till och från olika aktiviteter kan du åka med buss och tåg eller färdtjänst. Personalen kan stödja dig vid olika resor för aktiviteter.

Hantering av pengar

Behöver du stöd kring pengar och ekonomi måste du skaffa en god man. Du ansöker om att få en god man eller förvaltare hos överförmyndaren. Här hittar du mer information hur du söker en god man eller förvaltare.

Södertörns överformyndarnämnd

Personal kan i vissa fall stödja dig i att ta hand om pengar till mat och aktiviteter. God mannen ska lämna en kopia på registerutdrag till boendet.


Om du undrar över något

Du kan alltid vända dig till personalen med dina frågor. Du kan också prata med enhetschefen.

Så här söker du stöd

För att flytta till ett boende krävs ett beslut om bostad med särskild service enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Ta kontakt med kommunens LSS-handläggare så får du mer information. LSS-handläggaren kan även informera om de olika lagarna. Du når LSS-handläggarna på telefonnummer 08-606 70 00. 

Om du får avslag på din ansökan kan du överklaga. Mer information om att överklaga får du av din LSS-handläggare.

Tystnadsplikt

Personalen i boendet har tystnadsplikt. Det betyder att de inte får prata, eller lämna ut uppgifter, om dig med personer du inte vill, varken skriftligt eller muntligt. Det gäller även till god man och anhöriga. Personal som arbetar i boendet får prata med varandra om ditt behov av stöd. Det gör de för att du ska få det stöd du behöver.

Undantag från tystnadsplikten kan i princip bara brytas om

  • Du själv går med på det.
  • Det är uppenbart att du inte tar skada av att uppgifterna lämnas ut.
  • Ett barn riskerar att fara illa. Då är personalen skyldig att göra en anmälan till annan myndighet.

Dokumentation

Personalen har skyldighet enligt lag att dokumentera. Det betyder att personalen skriver ner det som är viktigt för stödet du får. Det gör personalen för att du ska få det stöd du behöver.
Du har rätt att läsa det personalen skriver om dig.
Du bestämmer om du vill att anhöriga eller god man ska få läsa det som personalen har skrivit om dig.

Gåvor och lån

Personal får inte ta emot gåvor eller pengar från dig. Personal får inte låna pengar eller köpa något av dig.


Kostnader

Hyra

Du betalar hyra för din lägenhet. Gemensamma utrymmen ingår i hyran. Vad din hyra blir beror bland annat på hur stor din lägenhet är.

Mat

Du betalar själv för den mat du vill äta.

Fritidsaktiviteter

Du betalar själv för dina aktiviteter. Om personal följer med på aktiviteter betalar verksamheten för personalen.

Resor

Vid gemensamma aktiviteter som personalen på boendet tar initiativ till betalar du för dina reskostnader, mat, inträde med mera.

Vid egna aktiviteter betalar du själv dina resekostnader. Om personal följer med dig på en aktivitet betalar verksamheten för personalen.


Klagomål och synpunkter

Om du inte är nöjd med det stöd du får kan du klaga eller lämna synpunkter. Det kan du göra på olika sätt:

  • Prata med personal
  • Prata med enhetschefen på boendet
  • Prata med LSS-handläggaren
  • Ringa social- och äldreförvaltningen på 08-606 70 00 (växel)
  • Skriva till social- och äldreförvaltningen, Haninge kommun, 136 81 Haninge
  • Skicka e-post till socialochaldreforvaltningen@haninge.se
  • Synpunkt-Haninge

Att flytta från boendet

Om det blir aktuellt att du ska flytta från boendet ska du ta kontakt med din LSS-handläggare.

Om du flyttar från boendet ansvarar du för att lägenheten lämnas i det skick som du fick den från början. Den kontrolleras vid en besiktning.

Om du flyttar ut från boendet kan personal stödja dig i att packa ner saker. Själva flytten och flyttstädning får du göra själv eller anlita flyttfirma och städhjälp.

Senast uppdaterad: 23 september 2020