Stockholmsenkäten – statistik om unga i Haninge 2022

Syftet med enkäten är att ge underlag till beslut och planering av exempelvis drog- och brottsförebyggande insatser samt att

• kartlägga elevernas drogvanor, brottsvanor, trygghet, hälsa med mera
• ge underlag för forskning och utveckling
• mobilisera elever, skolpersonal och föräldrar i det förebyggande arbetet.

Stockholmsenkäten 2022 i Haninge kommun

I Haninge har 570 av 895 elever i årskurs 9 svarat på enkäten, vilket är en svarsfrekvens på 64% procent. I gymnasiets år 2 har två skolor deltagit och 175 elever av 696 svarat, vilket är en svarsfrekvens på 25%.

Den totala svarsfrekvensen för Haninge är 47%. Det är en lägre svarsfrekvens än vid tidigare mätningar. En bidragande orsak till det låga deltagandet skulle kunna vara övergången från pappersenkät till digital enkät och Coronapandemin. En djupare analys kommer att göras då Haninges deltagande avviker i förhållande till övriga kommuners svarsfrekvens i länet.

Tobak och bruk av nikotinprodukter

I årets mätning ser vi en ökning bland flickor och pojkar i årskurs 9 och gymnasiets år 2.

Elva procent av pojkarna och 21 procent i årskurs 9 uppger att de röker dagligen eller ibland. Motsvarande siffror för gymnasiets år 2 är 21 procent för pojkarna och 14 procent för flickorna.

I förhållande till länet är det fler elever Haninges grundskolor samt pojkar i gymnasiets år 2 som röker dagligen eller ibland, men färre flickor i gymnasiets år 2. Där är skillnaden tio procent i förhållande till länet.

Snus

Ett trendbrott har skett när det gäller andelen som uppger att de snusar jämfört med tidigare mätningar. Ökningen vi ser kan vara kopplad till att det tobaksfria snuset har blivit mer populärt. Snuset är vitt och marknadsförs i olika smaker som kan tänkas locka ungdomar. Produkterna är tobaksfria men innehåller nikotin som är beroendeframkallande.

Elever som snusar vitt snus/nikotinpåse (dagligen eller ibland) i Haninge bland elever i årskurs nio är för pojkarna sju procent och flickorna åtta procent. Motsvarande siffror för elever i gymnasiets år 2 är 18 procent för pojkarna och 12 procent för flickorna.

Elever som röker och/eller snusar (dagligen eller ibland) i Haninge är för pojkar i årskurs nio femton procent och för flickorna 22 procent I gymnasiets år 2 röker eller snusar mer än var fjärde elev dagligen eller ibland, vilket motsvarar 34 procent av pojkarna och 25 procent av flickorna.

Alkohol

Elever som inte dricker alkohol

Bland pojkar i årskurs 9 minskar andelen som dricker alkohol. 81 procent svarar att de inte dricker alkohol vilket kan jämföras med 74 procent vid förra mätningen. Motsvarande siffra för flickorna är 62 procent, vilket är i nivå med tidigare mätning.

Även bland pojkar och flickor i år 2 på gymnasiet minskar alkoholkonsumtionen något sedan mätningen 2020. 42 procent av pojkarna och 35 procent av flickorna uppger att de inte dricker alkohol.

En riskfaktor är dock att det är fler flickor än pojkar i årskurs 9 och i gymnasiets år 2 som uppger att de dricker alkohol. Jämfört med länets övriga kommuner har Haninge färre flickor som angett att de inte dricker alkohol.

Elever som storkonsumerar alkohol

Med storkonsument menas elever som uppger att de minst en gång i månaden konsumerar alkohol motsvarande 18 cl sprit eller en hel flaska vin eller fyra stora flaskor stark cider/läsk eller fyra burkar starköl eller sex burkar folköl.

Andelen elever som uppger att de storkonsumerar alkohol minst en gång i månaden har kraftigt minskat över tid. Bland pojkar i årskurs 9 svarar 10 procent att de storkonsumerar alkohol och fem procent av flickorna. Motsvarande siffror för pojkar och flickor i år 2 på gymnasiet är 15 procent.

Hur får elever tag på alkohol?

Den vanligaste langaren av alkohol till elever i årskurs 9 och år 2 på gymnasiet är kamrater eller kamraters syskon. Men många får också alkohol från vuxna, så som föräldrar eller annan som bjuder. I gymnasiet år 2 är det också en relativt stor andel som köper privatimporterat eller smugglad alkohol, alternativt köper själv på restaurang eller pub.

Varför får barn alkohol av vuxna?

Många, både föräldrar och andra vuxna, köper ut alkohol i tron att förhindra att minderåriga i deras närhet köper alkohol från langare. 10 procent av eleverna i årskurs 9 och 44 procent av pojkarna och 45 procent av flickorna i gymnasiet år 2 får dricka alkohol för sina föräldrar.

En studie visar att majoriteten unga skulle avstå från att dricka alkohol om de inte fick alkoholen från någon de känner (källa: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN).

Narkotika

Elever som någon gång använt narkotika

Andelen elever som någon gång använt narkotika är högre i Stockholms län jämfört med riket som helhet. I Haninge uppger 11 procent av pojkarna och 10 procent av flickorna i årskurs 9 att de någon gång använt narkotika. Motsvarande för elever i gymnasiet är 22 procent för pojkar och 13 procent för flickorna.

Andelar som använt narkotika minst en gång de senaste fyra veckorna är fyra procent för pojkar och tre procent för flickor i årskurs nio. Motsvarande för pojkar och flickor i år två på gymnasiet är åtta procent för pojkar och fyra procent för flickor.  

Andelen elever i årskurs nio och i år två på gymnasiet som använt narkotika minst en gång den senaste månaden är en riskgrupp för beroende och missbruk av narkotika. 20 procent av pojkarna i år två på gymnasiet av de som någon gång använt narkotika har använt narkotika minst en gång de senaste fyra veckorna. Motsvarande för flickor och pojkar i årskurs nio och för flickor i år två i gymnasiet är 10 procent.

Elever som någon gång haft en möjlighet att prova narkotika (av dem som inte använt narkotika) är det 20 procent av eleverna i årskurs 9 och 40 procent av eleverna i år 2 på gymnasiet som haft möjlighet att prova narkotika. Pojkar och flickor har i lika stor utsträckning haft möjlighet att prova narkotika.

Vilka droger använder Haninges unga?

Cannabis är det i särklass vanligaste narkotiska preparatet som elever i årskurs 9 och år 2 på gymnasiet angett att de provat. Därefter kommer LSD, Ecstasy och smärtlindrande preparat av opiodtyp som exempelvis Tramadol och Citodon.

Hur får elever tag på narkotika?

De som prövat narkotika har i första hand fått tag på narkotika genom att bli bjudna av kamrater. Näst vanligast för elever i årkurs 9 är att de har köpt av någon de hört talas om men inte känner personligen. Elever i år 2 i gymnasiet köper antingen av någon de inte känner eller en kamrat näst efter att de blir bjudna av sina kamrater.

Sniffning/boffning

Sniffning/boffning är lika vanligt bland pojkar som flickor. Fyra procent av pojkarna i årskurs 9 och sex procent av flickorna uppger att de någon gång har sniffat/boffat. Motsvarande i år 2 på gymnasiet är fyra procent för både pojkar och flickor.

Ii senaste mätningen ser vi att lustgas är det i särklass vanligaste preparatet bland elever i årskurs nio och två på gymnasiet som uppger att de sniffat. Det är ett dilemma då lustgas inte är narkotikaklassat och att det finns allvarliga hälsorisker med att bruka preparatet.

Brott

De vanligaste utförda brotten bland elever i grundskolans år 9 och år 2 på gymnasiet är att de snattat eller stulit. Därefter uppger elever att de använt hot eller våld, burit vapen och klottrat.   

När det gäller andelen elever som med avsikt slagit någon så de tror/vet att han/hon behövde sjukvård de senaste 12 månaderna är det fyra procent av pojkarna i årskurs 9 och år 2 på gymnasiet och motsvarande för flickor är två procent för flickor i årskurs 9 och år 2 på gymnasiet.

Begått allvarligt egendomsbrott

Andelar som begått allvarligt egendomsbrott är det fem procent av pojkar och flickor i årskurs 9 samt pojkar på gymnasiet, viket ligger är på samma nivå som tidigare mätningar. För flickor i år 2 på gymnasiet är det en minskning från fem procent till en procent.

Andelen elever som burit vapen

Andelen elever i årskurs 9 som burit vapen de senaste 12 månaderna är 12 procent för pojkarna och nio procent för flickorna. Motsvarande siffror för år två i gymnasiet är 13 procent för pojkarna och två procent för flickor.

Haninges pojkar och flickor i årskurs 9 och år 2 på gymnasiet i har i större uträckning än i övriga länet burit vapen.

Psykisk hälsa

I Haninge svarar 63 procent av pojkarna och 47 procent av flickorna i årskurs nio att de ofta tycker att det är härligt att leva. Motsvarande siffror för elever i år två på gymnasiet är 60 procent för pojkarna och 39 procent för flickorna.

Andelen elever i årskurs 9 som ofta är ledsna och deppiga utan att veta varför är 19 procent bland pojkarna och 53 procent bland flickorna. Motsvarande är 17 procent för pojkar och 47 procent för flickor i år två på gymnasiet. Skillnaden mellan flickor och pojkar totalt i årskurs 9 och i år 2 på gymnasiet är nästan 50 procent.

Andelen elever som uppger att de har en grad av god psykisk hälsa, vilket är ett index mellan 0 och 100 där 0 är lägsta och 100 motsvarar högsta tänkbara värde. Högre värden representerar ett mer positivt resultat (omvänd kodning).

Indexet baseras på följande frågor:

• Hur ofta har du haft huvudvärk detta läsår?
• Hur ofta har du dålig aptit?
• Hur ofta har du under detta läsår haft "nervös mage" (magknip, magkramper, illamående, gaser, förstoppning eller diarré)?
• Hur ofta har du under detta läsår haft svårt att somna? Hur ofta har det hänt under detta läsår att du sovit oroligt och vaknat under natten?

Index för psykisk hälsa är för elever i årskurs 9 är 60 procent för pojkar och 39 procent för flickor. Motsvarande index för elever i 2 två på gymnasiet är 63 procent för pojkar och 39 procent för flickor.

Spel om pengar

25 procent av pojkarna och sju procent av flickorna i årskurs nio har satsat pengar på spel de senaste 12 månaderna och i gymnasiets år 2 är det 30 procent av pojkarna och 5 procent av flickorna

I årskurs 9 är det 44 procent av pojkarna och 30 procent av flickorna upplevt problem av sitt spelande (av de som spelat de senaste 12 månaderna). Motsvarande för elever i gymnasiets år 2 är 28 procent för pojkar och 30 procent för flickor.

Andelen unga i årskurs 9 och år 2 i gymnasiet som har haft problem med spelande har ökat sedan första mätperioden 2006. Det är lika vanligt att pojkar och flickor i gymnasiets år 2 samt flickor i årskurs 9 i har upplevt problem med sitt spelande. Störst problem med sitt spelande har pojkar i årskurs nio.

I både årskurs 9 och år 2 i gymnasiet är pojkar mer benägna att spela om pengar.

Trygghet

Trygg i mitt bostadsområde

Pojkar känner sig i större utsträckning tryggare än flickor om de går ut sent en kväll i området där de bor. I årskurs 9 är 79 procent av pojkarna och 83 procent av pojkarna i gymnasiets år 2 trygga när de går ut ensamma sent en kväll i sitt bostadsområde.  Motsvarande siffror för flickor i årskurs 9 är 53 procent och för flickor i år 2 på gymnasiet 60 procent.

Över tid har tryggheten ökat något både för pojkar och flickor i årskurs 9 och i gymnasiets år 2 o

Ett nyckeltal i det förebyggande arbetet på områdesnivå är graden av ordningsproblem i bostadsområdet. Ett index mellan 0 och 100 där 0 är lägsta och 100 motsvarar högsta tänkbara värde. Höga värden indikerar högre grad av ordningsproblem (omvänd kodning). Nyckeltalet är ett index som baseras på följande frågor:  

• Vandalism (klotter, olaglig graffiti, förstörelse) är vanligt i bostadsområdet.
• Det finns personer som säljer narkotika i bostadsområdet.
• På vardagskvällar finns det många berusade utomhus i bostadsområdet.
• Det är ovanligt med våldsbrott (misshandel, rån, våldtäkt) i det här bostadsområdet.

I årskurs 9 är index för pojkar 32 och flickor 35 och motsvarande index för gymnasiets år 2 är 31 för pojkar och 38 för flickor.

Haninges index (ordningsproblem i ditt bostadsområde) i årskurs 9 och i gymnasiets år 2 ligger något högre än index för länet.

Skolan

De flesta elever i Haninge trivs bra i skolan. 91 procent av pojkarna och 79 procent av flickorna i årskurs 9 uppger att de trivs i skolan. I gymnasiets år två trivs 92 procent av pojkarna och 88 procent av flickorna.

Mobbning

18 procent pojkar och 27 procent flickor i årskurs 9 uppger att de känt sig mobbade eller trakasserade i skolan det här läsåret i gymnasiets år 2 är det 11 procent av pojkarna och flickorna som känt sig mobbade.

Flickor i årskurs nio rapporterar en ökning i de tre senaste mätningarna och för flickor i gymnasiet har mobbning och trakasserier minskat. Pojkar i årskurs 9 och år 2 på gymnasiet ligger på ungefär samma nivå som vid tidigare mätningar.

78 procent av pojkarna och 68 procent av flickorna i årskurs 9 instämmer ganska eller mycket bra i att vuxna ingriper om någon blir mobbad eller trakasserad. Motsvarande i gymnasiets år 2 är 72 procent pojkar och 82 procent flickor.

Fritid

Att vara med i en organiserad fritidsaktivitet med närvarande vuxna är en viktig skyddsfaktor. I grundskolans årkurs 9 är det 25 procent av pojkarna och 27 procent av flickorna som uppger att de ofta eller ibland brukar vara på fritidsgård eller träffpunkt. Motsvarande siffror för elever i gymnasiets år 2 är 16 procent för pojkar och 11 procent för flickorna.

I grundskolans år 9 är det 62 procent av pojkarna och 43 procent av flickorna som ofta eller ibland deltar i någon ledarledd fritidsaktivitet eller träning. Motsvarande för elever i gymnasiets år 2 är 57 procent för pojkar och 48 procent för flickor.

Över tid kan vi se att antalet flickor totalt som besöker kommunens fritidsgårdar har ökat och att antalet ledarledda fritidsaktiviteter eller träningar för flickor har minskat med några procentenheter. Största minskningen står pojkar i år 2 på gymnasiet för. De har gått från 57 procent i tidigare mätningar till 51 procent.

Föräldrar

På frågan om föräldrar alltid vet var deras barn är när de är ute med kamrater på kvällarna svarade 62 procent av pojkarna och 68 procent av flickorna i årskurs 9 att föräldrar vet var de är. Motsvarande för elever i gymnasiets år 2 är 51 procent för pojkar och 71 procent för flickor.

Elever med svag anknytning till sina föräldrar sammanställs med ett index mellan 0 och 100. Där 0 är lägst och 100 motsvarar högsta tänkbara värde. Svag anknytning till föräldrar. Höga värden indikerar svagare anknytning. Nyckeltalet är ett index baserat på frågorna (samtliga med omvänd kodning):

• 82. Om Du har ett personligt problem, kan Du be någon av dina föräldrar/vårdnadshavare om hjälp?
• 83g. Jag bryr mig om vad mina föräldrar/vårdnadshavare säger
• 83h. Mina föräldrar/vårdnadshavare är en förebild för mig

I årskurs 9 är index för pojkar 25 och för flickor 29. Motsvarande index i år 2 på gymnasiet är 25 för pojkar och 22 för flickor.

Elever som uppger att de får svag uppmärksamhet från sina föräldrar sammanställs med ett index mellan 0 - 100. Där 0 är lägst och 100 motsvarar högsta tänkbara värde. Svag anknytning till föräldrar. Höga värden indikerar svaga uppmärksamhet. Nyckeltalet är ett index baserat på frågorna (samtliga med omvänd kodning):

Högre värden indikerar svagare uppmärksamhet. Nyckeltalet är ett index baserat på frågorna (samtliga med omvänd kodning):

• 83a. De ger mig beröm när jag gör något bra
• 83c. De brukar uppmuntra och stötta mig
• 83e. De märker när jag gör något bra

I årskurs 9 är index för pojkar 23 och för flickor 24. Motsvarande för elever i gymnasiets år 2 är 26 för pojkar och 23 för flickor.

Coronapandemins effekter

Under Coronapandemin har flertalet elever i årskurs 9 och i gymnasiets år 2 vidmakthållit en god relation med sin familj. Det är ett större ental elever som rapporterar att relation till sin familj blivit bättre än att den har blivit sämre.

Eleverna i årskurs 9 och år 2 på gymnasiet rapporterar också om sin fritid, sin skolsituation och psykiska hälsa. Här ser vi att pojkar och flickor i årskurs 9 och år 2 på gymnasiet rapporterar att det har blivit något eller mycket försämrat.

Flickor i årskurs 9 och år 2 på gymnasiet rapporterar i högre utsträckning än pojkar över lag att de har fått det lite eller mycket sämre under Coronapandemin.

Flertalet elever i årskurs 9 och år 2 på gymnasiet som tycker att livet generellt har varit som tidigare samt blivit lite bättre/mycket bättre.

Stockholmsenkäten är framtagen av Stockholms stad och genomförs sedan 2002 i Haninge kommun samt i ett stort antal av länets kommuner. Varje enskild kommun finansierar sin egen datainsamling och Länsstyrelsen genomför kommunjämförande sammanställningar.