Avloppsrening
Avloppsvatten innehåller näringsämnen som kväve och fosfor, men också bakterier, skräp och partiklar. Reningsverkens uppgift är att ta bort dessa ämnen så att vattnet blir tillräckligt rent för att kunna släppas tillbaka till naturen. Efter reningen blir det kvar ett slam som bland annat används som gödningsmedel i jordbruket.
Tillstånd och tillsyn
Att hantera avloppsvatten räknas som miljöfarlig verksamhet och kräver tillstånd enligt Miljöbalken. Stora reningsverk har strängare krav än mindre verk. Avloppsvattnet analyseras regelbundet för att kontrollera att reningen fungerar och att kraven uppfylls. Resultaten sammanställs varje år i en miljörapport. Länsstyrelsen ställer kraven och Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund (SMOHF) ansvarar för tillsynen.
Vad händer med slammet?
Slammet som avskiljs vid reningen är rikt på fosfor och fungerar därför bra som gödningsmedel. För att få sprida slam på åkermark måste det ha låga halter av metaller och andra oönskade ämnen.
Genom certifieringssystemet REVAQ arbetar vi aktivt för att förbättra slamkvaliteten.
Att återföra fosfor till åkermark är en del av Sveriges miljömål.
Reningsverk i Haninge
Alla reningsverk har reningskrav på fosfor och organiskt material (BOD7). Fors och Henriksdals reningsverk har även krav på att rena avloppsvatnet från kväve.
Fors avloppsreningsverk
Fors är kommunens största reningsverk. Hit leds avloppsvatten från cirka 19 000 personer i Tungelsta och Västerhaninge.
Reningen sker i tre steg
- mekanisk
- biologisk
- kemisk.
Slammet rötas och bildar metangas (biogas) som används för uppvärmning av processen. Det rötade slammet är REVAQ-certifierat och används som gödningsmedel i jordbruket. Det renade vattnet släpps ut i Hågaån.
Nybyggnation av avloppsreningsverk i Fors pågår. När det nya reningsverket står klart kommer det kunna rena vatten för upp till 37 000 personer. Enligt beräkningar ska detta tillgodose Västerhaninges och Tungelstas behov fram till minst 2050 och medge vidare utveckling fram till 2075.
Dalarö avloppsreningsverk
Reningsverket på Dalarö renar avloppsvatten från cirka 1 300 personer.
Reningen sker
- mekaniskt
- biologiskt
- kemiskt.
Slammet rötas inte utan transporteras till Henriksdals reningsverk. Det renade vattnet släpps ut i Dalarö Ström och Jungfrufjärden för att skydda den känsliga Vadviken.
Utbyggnation av Dalarö avloppsreningsverk pågår. När projektet är klart kommer Dalaröborna att ha tillgång till mer än dubbelt så stor avloppsreningskapacitet som i dag.
Muskö avloppsreningsverk
Kommunens minsta reningsverket finns på Muskö och renar avloppsvatten från cirka 150 personer. Reningen sker biologiskt och kemiskt i satsvis process. Slammet transporteras till Henriksdal. Det renade vattnet rinner ut i ett dike vid Hammarviken och får en extra naturlig rening innan det når havet.
Henriksdals avloppsreningsverk
Det mesta av Haninges avloppsvatten renas i Henriksdal, ett av Sveriges största reningsverk.
Här sker reningen
- mekaniskt
- biologiskt
- kemiskt
- med slutpolering i sand- och skifferfilter.
Slammet rötas och metangasen uppgraderas till fordonsbränsle. Det rötade slammet är REVAQ-certifierat och används vid sluttäckning av restprodukter från gruvverksamhet. Dessutom utvinns värme ur avloppsvattnet innan det släpps ut i Saltsjön.
Senast uppdaterad: 9 december 2025