Nytt avlopp eller ändring av befintligt avlopp

När du ansöker om enskilt avlopp är det bästa alternativet en kretsloppsanpassad lösning. Det betyder att avloppssystemet har två separata rör: ett för toalettvattnet och ett för vatten från bad, disk och tvätt.

Kommunens kretsloppsarbete

En kretsloppsanpassad avloppsteknik innebär att toalettvattnet (WC-vatten) samlas i en sluten tank eller att man använder en torrtoalett. Om du installerar en ny vattentoalett krävs en toalett som spolar mindre än 1 liter per spolning i genomsnitt. Detta kombineras med en separat rening av bad-, disk- och tvättvatten (BDT).

Vid nybyggnation och när det är skäligt att separera WC-vatten från övrigt avloppsvatten krävs kretsloppsanpassad teknik. Undantag kan förekomma.  

Varför separera WC-vatten?

WC-vatten är näringsrikt och innehåller mindre tungmetaller än BDT-vatten (bad-, disk- och tvättvatten). Kommunen samlar in WC-vatten i slutna tankar, hygieniserar det och använder det som gödsel på åkermark. För att detta ska fungera måste WC-vattnet vara rent – spola därför bara ner:

• Kiss och bajs
• Toalettpapper
• Smuts från disk, bad och tvätt
• Inget annat.

Prioriterade områden

Muskö i Haninge är ett prioriterat område för återföring av WC-vatten till jordbruket. För att optimera tömningarna uppmanas fastighetsägare att tömma BDT-anläggningar (bad-, disk- och tvättvatten) under ekonomiperioderna vecka 14–16 och vecka 44–47. Generellt räcker det att tömma BDT-anläggningen:

• 1 gång per år för permanentboende
• Vartannat år för fritidsboende

Snålspolande toaletter

I Haninge och Nynäshamn kan du få tillstånd för en extremt snålspolande toalett (<1 liter/spolning) kopplad till sluten tank, även på öar. På många öar är tömning möjlig endast två gånger per år – dimensionera tanken med god marginal.

Kretsloppsanpassade lösningar

Sluten tank

• WC-vatten leds till en separat sluten tank.
• Tömning minst en gång per år av kommunens entreprenör.
• Tanken ska ha:
  • Stor manlucka (minst 400 mm)
  • Larmanordning som varnar cirka två veckor innan tanken är full
  • Larmet placeras i bostaden

Toalettalternativ

Vakuumtoalett

• Spolar 0,5–0,7 liter per spolning.
• Transporterar avfall med luft, kräver ingen lutning på ledningar.
• Rekommenderas för lägst vattenförbrukning.

Urinsorterande toalett

• Separat hål för urin och latrin.
• Spolmängd cirka 1 liter per spolning.
• Mindre lämplig för permanentboende på grund av klagomål om rengöring.

Torrtoalett

• Kräver anmälan till Södertörns miljö- och hälsoförbund (SMOHF).
• Förbränningstoaletter är anmälningspliktiga och rekommenderas endast för fritidsboende.

BDT-anläggning (Bad-, disk- och tvättvatten)

Till en kretsloppsanpassad toalett krävs separat rening för bad-, disk- och tvättvatten. Vanliga lösningar:

• Tvåkammarbrunn med markbädd eller infiltration
• Inkapslad markbädd (“markbädd på burk”)
• Nyare BDT-reningsverk för bergiga tomter och öar
• Gråvattenfilter för små ytor

För tillstånd krävs:

• Fritidsboende utan vattentoalett
• Låg vattenförbrukning
• Svårtillgänglig fastighet
• Begränsade VA-installationer



Avlopp i Kretslopp information (PDF, 0,64 MB)



Tömningar per år för olika spolmängder och toaletter (PDF, 0,12 MB)

Du kan få tillstånd för en anläggning som renar allt avloppsvatten (både toalettvatten och vatten från bad, disk och tvätt) om det är för dyrt att separera toalettvattnet. Dessutom måste du bo minst 300 meter från närmaste vatten och inte ha flera grannar nära din fastighet.

Avloppsrening när allt vatten går till en anläggning

Om allt avloppsvatten från din fastighet renas i en anläggning finns två nivåer av krav:

• Normal skyddsnivå
• Hög skyddsnivå (för känsliga områden)

Har du frågor om vilka krav som gäller? Kontakta Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund (SMOHF).

Markbädd eller infiltration

WC + Bad-, disk-, och tvättvatten (BDT). En vanlig lösning består av:

• Sedimentering (slamavskiljning)
• Fosforrening
• Efterföljande bädd byggd på plats

Sedimentering

Fasta partiklar avskiljs i en slamavskiljare:

• 4 kubikmeter för kemisk fosforfällning
• 2 kubikmeter för fosforfilter

Fosforrening

Vanligast är kemisk fällning:

• Fällningskemikalier doseras i ledningssystemet (ofta under diskbänken).
• Fosfor binds till partiklar som samlas i slammet.
• Vissa system förbrukar 80–100 liter extra vatten per dygn – fråga din leverantör.

Fosforfilter är ett alternativ:

• Placeras efter reningsanläggningen.
• Består av utbytbart material i stora säckar (500–1 000 kg).
• Byte görs med kranbil. Flera tillverkare har slutat med produkten.

På platser med mer än 100 m till bäck/å eller 300 m till hav/sjö behövs oftast ingen fosforrening.

Biologisk rening

Passar där det finns jord och en större torr yta.
I bädden renas kväve, organiskt material och smittämnen. Luftning sker via rör som skapar självdrag.

Minireningsverk 

WC + Bad-, disk-, och tvättvatten (BDT). Minireningsverk är tekniskt avancerade och tar liten plats, men har:

• Höga driftkostnader
• Krav på serviceavtal
• Slamtömning av kommunen
• Ibland återfyllnad av vatten vid tömning

För tillstånd krävs fyra steg:

1. Sedimentering – avskiljning av fasta partiklar
2. Fosforrening – kan ske via:
   • Kemisk fällning
   • Fosforfilter
   • Elektrisk spänning (joner frigörs och binder fosfor)
   • Biologisk rening (klarar bara normal skyddsnivå)
3. Biologisk rening – mikroorganismer renar kväve och organiskt material med hjälp av luftning
4. Efterpolering – tar bort smittämnen, t.ex. med:
   • Markfilter (infiltration eller markbädd)
   • Membranfilter
   • Sandfilter + UV-ljus

Krav på reningsgrad

Hög skyddsnivå:

• Fosfor: 90 %
• Kväve: 50 %
• BOD: 90 %

Normal skyddsnivå:

• Fosfor: 70 %
• BOD: 90 %

I områden med många hus nära varandra och tunn jord, till exempel i skärgården, är det extra viktigt att toalettavfallet (kiss och bajs) tas om hand på ett säkert sätt. Annars finns det stor risk att du eller dina grannar får förorenat vatten i brunnen som inte går att dricka.

Eget omhändertagande av urin och fekalier

Om du själv tar hand om toalettavfall gäller särskilda regler. Det är anmälningspliktigt hos Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund (SMOHF), även för förbränningstoaletter.

Så tar du hand om fekalier

• Lägg fekalier i en tät kompost, gärna tillsammans med matavfall, eller i en förmultningsanläggning.
• Lagra minst två somrar utan att fylla på med nytt material.
• Därefter kan det spridas som gödsel, helst till träd.
• Sprid på cirka 5 kvadratmeter per person och år.

Avstånd till brunnar:

• Minst 20 meter nedströms
• Minst 50 meter uppströms

Så tar du hand om urin

• Urin innehåller mycket näring och ska spridas under maj–september.
• Späd urin med vatten: 1 del urin + 9 delar vatten, eller sprid innan ett större regn.
• Lämpligt som gödsel för grönsaker, på cirka 40 kvadratmeter per person och år.
• Förvara urintanken svalt. Töm tankar ovan mark innan vintern (frysrisk).

Hämtning

SRV Återvinning kan ofta hämta urin från tank.

Slamtömning, SRV

Förbränningstoalett

• Förbränner toalettavfall vid hög temperatur med el eller gasol.
• Vanligast är modeller utan spolning – en påse används vid varje besök.
• Ger en liten mängd aska som kan läggas i hushållssoporna eller spridas som gödsel (ca 5 kvadratmeter/person och år).
• Har hög elförbrukning och luktar – rekommenderas främst för fritidsboende i glesbygd.

Viktigt!

Det är anmälningspliktigt att själv ta hand om urin och fekalier från alla torrtoaletter, även förbränningstoaletter.

Anmälan till Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund SMOHF