Parkplan för Tungelsta trädgårdspark

Från ödetomt till trädgårdsrum

Trädgårdsparken är ett lyckat samarbete mellan kommunens parkavdelning och Föreningen Folk och Trädgård i Tungelsta. Föreningens medlemmar har återuppbyggt ett gammalt växthus i parken. Här finns också ett trädgårdsmästerimuseum med festlokal. Tungelsta trädgårdspark har fått hedersomnämnande i tävlingen Sveriges vackraste park, både år 2003 och 2005.

Genom parken slingrar sig Rocklösaån. Här finns även gamla fruktträd och välklippta avenbokshäckar. Ett annat spännande inslag är "Tornet", en ruin uppförd av en av Sveriges mest kända konstnärer, Jan Håfström.

Nyfiken park genomfördes i Tungelsta trädgårdspark 2018-2020

2018-2019:
Ny belysning installerades samt grillplats. En naturvärdesinventering av Rocklösaån och sortbestämning av äldre äppelträd genomfördes. Ett staket mot Södertäljevägen och en betongbro togs bort.

Under hösten 2019 påbörjades bygget av en temalekplats, planteringar och gångar mellan häckarna renoveras, ny portal tillkom, liksom välkomnade entréer och skyltning. Ett trädvårdprogram togs fram och ett långsiktigt och varsam beskärningsarbete planerades.

Under 2020 avslutades den allmänna upprustningen av Tungelsta trädgårdspark med utgångsläge från medborgardialogen Nyfiken park som gav som önskemål om att utforma en temalekplats i parken som anknyter till Tungelstas historia. Gestaltningen av parken och lekplatsen har därför följt detta spår och inspirerats av Tungelstas historia med många handelsträdgårdar, tvätterier och torklador.

I trädgårdsparken finns nu också en vigselplats samt nya fina planteringar. Rocklösaån har restaurerats så att laxöring trivs och kan leka här. Det har även installerats ny belysning i parken.

Läs mer om konceptet Nyfiken park

Tungelsta trädgårdsparkFoto: Tomas Södergren
Foto: Tomas Södergren.

Tungelsta trädgårdsparks historia

Tungelsta trädgårdspark har byggts kring två gamla villaträdgårdar, som man fortfarande kan se spår av genom de gamla fruktträden. Rocklösaån som slingrar sig genom parken är en del av alla de vattendrag som bidrog till att Tungelsta också hade en intensiv tvätteribransch under 1800-tal och tidigt 1900-tal.

Parken anlades år 2001 i samband med att Haninge kommun ville uppmärksamma tre födelsedagar – Ivar Lo 100 år, järnvägen 100 år och kommunen 30 år.

Tungelsta järnvägsstation en midsommardag i början av seklet. Fotot är taget från platsen där växthuset i parken nu ligger. Foto Börje Larsson, Haningearkivet.

Cykel-Kalles verkstad låg på platsen där torkladan står idag. Cykel-Kalle slipade även
kvarnstenar. En av dessa, som hittades när parken anlades, finns kvar. Fotograf okänd, Folk och Trädgård i Tungelsta.

Vy över den blivande parken från Södertäljevägen hösten 1999. Foto Petra Lindvall.

Kommunstyrelsens ordförande Staffan Holmberg planterar ett äppelträd tillsammans med stadsträdgårdsmästare Petra Lindvall vid invigningen av parken 7 september 2002. Fotograf okänd, Haningearkivet.

Medlemmarna i föreningen Folk och Trädgård i Tungelsta har lagt ner oräkneliga timmar av ideellt arbete för att förverkliga bygget av växthuset och torkladan. Växthuset i parken är uppfört av gamla delar från olika handelsträdgårdar i Tungelsta. Torkladan, med sin samlingssal och sitt trädgårdsmästerimuseum, har som förlaga de torklador för tvätt som var vanliga i Tungelsta i början av 1900-talet. Parkens utseende har med andra ord en stark lokal förankring, och den har skapats med hjälp av engagerade boende och företag i Tungelsta.

Läs mer om Tungelstas historia

Teo Nilssons Handelsträdgård, på platsen där Diskusvägen ligger idag. Teo kallades för Gurk-Nisse. På bilden syns hans söner Ove och Åke. Fotograf okänd, Folk och Trädgård i Tungelsta.

Trädgårdsnäringen

I början av 1900-talet styckades gårdar av olika storlek upp i mindre enheter på flera håll i Stockholmstrakten för att erbjuda ett alternativ till emigration till Amerika. I Tungelsta köpte AB Hem På Landet upp flera gårdar, som blev trädgårdsfastigheter.

En viktig faktor vid etableringen av "Tungelsta trädgårdsstad" var Nynäsbanan. Den gav nära tillgång till Stockholmsmarknaden. Viktig var även tillgången till vatten via Rocklösaån som rinner genom samhället. Trädgårdsnäringen var som störst kring 1940 med ett 70-tal företag. I dag finns ca 15 handelsträdgårdar kvar.

Växthusen är fortfarande ett dominant inslag i Tungelsta, men en stor del av de äldre växthusen är övergivna. De förfaller efterhand och ett kulturarv håller sakta på att försvinna.

Tvätterierna

Från mitten av 1800-talet och fram till 1960-talet har det förekommit tvätteriverksamhet i kommunerna runt Stockholm. Kunderna var till största delen Stockholmare, eftersom man i storstaden uppskattade lantluften i den rena tvätten Mer än varannan småbrukare i Tungelstaområdet sysslade med tvätteri för att dryga ut inkomsten.

Många tvätterier låg mellan Tungelsta och Västerhaninge och man kan fortfarande se torklador om man är lite observant.