Problem med vattenkvaliteten i en brunn

Kvalitetsproblem med brunnsvatten

Man bör alltid uppmärksamma resultat av en vattenanalys som anger tjänligt med anmärkning samt otjänligt. Nedan ges en mycket kort beskrivning av vanliga anledningar till kvalitetsproblem med brunnsvatten. Mer information finns på Livsmedelverket hemsida 

Mikrobiologiska parametrar

Att mäta mikrobiologiska parametrar visar om brunnen är påverkad av ytvatten, avloppsvatten/latrin eller att biologiskt material eller djur finns i brunnen. Alternativt stillastående vatten i ledningsnätet och/eller för hög temperatur. På bergiga platser kan orsaken endast vara avsaknaden av jord i området runt brunnen.

Fysikaliska/Kemiska parametrar

Onormalt höga halter av kemisk syreförbrukning (förkortas COD) vattnets färg och grumlighet (turbiditet) ger en tydlig bild på om ytligt vatten rinner in i brunnen. Visar även om det finns påverkan från material i installationer eller ledningsnätet, berggrunden och omgivningen.

Höga halter av tex, järn, flourid, mangan, magnesium, kalcium, bly, arsenik, radon eller uran kommer oftast från berggrunden. Men järn och bly kan även komma från installationer eller ledningsnätet. Dessutom kan installationer eller ledningsnätet även ge upphov till höga halter av krom, koppar och nickel.

Åtgärder 

Det kan förekomma problem med vattenkvalitén i en brunn.  Vanliga anledningar är att brunnen inte är tät, påverkan från vattnets ledningsnät, installationer eller från föroreningskälla.

Börja med att följa vattenledningens väg för att kontrollera att det inte finns tex gammal hydrofor eller pump som inte är borttagen från dricksvattenledningen. Visar vattenanalyser tecken på otät brunn utred om det går att täta brunnen innan man funderar på att installera rening.

En rening av dricksvattnet innebär regelbunden skötsel, kontroll av anläggningen och en ökad förbrukning av vatten i form av rejekt- och backspolningsvatten samt oftast behov av el och kemikalier. För att reningsutrustningen skall förbruka så lite vatten som möjligt  rekommenderas att ha en flödesstyrd rening.

Vanliga kvalitetsproblem i bergborrade brunnar är bland annat höga halter av järn, mangan, magnesium och kalcium. Dessa parametrar påverkar oftast inte människors hälsa negativt men kan leda till estetiska eller tekniska problem som att man behöver byta ut maskiner i hushållet oftare. Man bör överväga noggrant innan man installerar en reningsteknik av dessa skäl.  Vid rening av  järn, mangan, magnesium och kalcium används oftast salt. En sådan reningsanläggning måste rengöras det vill säga backspola filtret. I backspolande filter gäller det därför att se till att backspolning verkligen sker. Det backspolade filtrets avloppsvatten ska ledas till  en separat  stenkista/singelbädd för infiltrering till mark. Infiltreringen till mark bör ske på ett behörigt avstånd från brunnar. Då salt lätt tränger ner till grundvatten och förorenar det. Väljer man att installera en rening bör man låter en viss andel av dricksvattnet inte gå igenom reningsutrustningen utan passera det vill säga shuntas förbi. För rening av magnesium och kalcium  bör man ställa in så att dricksvattnet har en hårdhet på runt 4-8 °dH.

I vissa områden förekommer i berggrunden höga halter av flourid, arsenik, bly, radon och uran. Dessa kan ha allvarliga hälsoeffekter och bör åtgärdas genom installation av rening. En rening av vatten till ett hushåll kan installeras för att rena allt vatten eller det som används som dricksvatten. Vid installation av rening av hälsomässiga skäl rekommenderas att i första hand att endast rena vatten för dricksvattenbehov. Det ger oftast bättre rening, är billigare samt förbrukar mindre vatten, energi och kemikalier.

Innan man installerar en rening av vatten till hushållet måste en omfattande vattenanalys med professionell bedömning företas. Det rekommenderats att ställa krav på funktionsgaranti det vill säga att man efter filtret får ett bra vatten ut. Vattenkvalitén bör bedömas efter flera ordentliga analyser med jämna mellanrum efter installationen. Kontrollera dessutom om det finns något skrivet i vilken mån koncentrationen av andra metaller eller joner än de avsedda antas öka eller minska vid behandlingen.

Omvänd osmos, RO

Membrantekniken omvänd osmos, RO är idag en vanlig filterteknik för att avsalta havsvatten för dricksvattenproduktion samt rena brunnsvatten från höga halter av ohälsosamma ämnen.

En RO-anläggning är främst lämplig att använda för att producera vatten för att dricka och laga mat. Vilket oftast innebär att man har en anläggning under diskbänken.

En RO-anläggning producerar ett vatten utan mineraler och måste därför återmineraliseras. Vid en återmineralisering når man dock bara låga halter av de essentiella mineralämnena som tex kalcium och magnesium och vattnet räknas som mycket mjukt (mineralfattigt.) Ur hälsomässiga skäl rekommenderas att låta en viss andel av dricksvattnet inte gå igenom membranfiltret utan passera det. Önskvärt är att uppnå an blandning av renat och och inte renat vatten så att magnesiumhalten är runt 2 mg/l utan att något värde är över livsmedelsverkets högsta rekommenderade värden.