Vanliga frågor och svar om socialtjänsten
Här svarar vi på era vanliga frågor om socialtjänsten.
Om socialtjänsten
Socialtjänsten finns i varje kommun. De har som uppgift att ge stöd så att alla invånare kan leva ett tryggt, självständigt och värdigt liv. Socialtjänsten arbetar också för att barn och unga ska få goda förutsättningar att växa upp och utvecklas.
Hos socialtjänsten arbetar socialsekreterare. De möter personer som behöver hjälp och kan tillsammans med dem hitta olika lösningar och stödinsatser.
Socialtjänstens arbete styrs av socialtjänstlagen (SoL). Lagen säger att kommunen ska bidra till invånarnas ekonomiska och sociala trygghet, skapa jämlika villkor och ge alla möjlighet att vara delaktiga i samhället.
Socialtjänsten erbjuder olika former av stöd beroende på behov.
Exempel på insatser är:
- Barn, unga och familjer – stöd som familjerådgivning eller hjälp med familjehem.
- Ekonomiskt stöd – för dig som inte kan försörja dig själv.
- Äldreomsorg – till exempel trygghetslarm, hemtjänst eller plats på särskilt boende.
- Stöd vid funktionsnedsättning – för att underlätta ett självständigt och aktivt liv.
- Stöd vid missbruk eller beroende – hjälp att förändra och hitta vägar vidare.
- Skydd och stöd vid våld i nära relation – för dig som är utsatt.
- Stöd vid bostadsproblem – för dig som saknar bostad eller riskerar att bli vräkt.
- Insatser för personer som utövar våld – hjälp att förändra beteenden.
- Stöd för att lämna kriminalitet eller våldsbejakande miljöer – för dig som vill skapa en ny framtid.
Gemensamma möten för stöd och hjälp
Då kan det vara flera olika verksamheter som samarbetar, till exempel socialtjänsten, barn- och ungdomspsykiatrin och skolan.
Det kallas nätverksmöte eller SIP – Samordnad Individuell Plan.
Man gör en gemensam planering för att barnet ska få det så bra som möjligt.
Ja, om det behövs kan alla som är inblandade ses i ett gemensamt möte.
Att ta kontakt med socialtjänsten
Du har rätt att må bra, vara trygg och ha någon som tar hand om dig. Kanske mår du dåligt för att någon av dina föräldrar mår dåligt eller gör dumma saker. Då får du gärna kontakta oss. Du kan också kontakta oss om du mår dåligt eller gör saker som inte är bra för dig. Eller om du är orolig för någon annan, till exempel en kompis eller förälder.
Vi kommer att ställa frågor för att ta reda på om vi på socialtjänsten kan hjälpa till med ditt problem eller om det finns något annat ställe som kan ge bättre hjälp.
Socialtjänsten kan du ringa på 08-606 79 96.
På kvällar och helger har socialtjänsten stängt men då kan du i stället ringa socialjouren (som är en del av socialtjänsten) på 020-70 80 03.
Om klockan är efter två på natten ringer du till SOS alarm på 112 och ber att få prata med socialjouren.
Socialtjänsten i Haninge ligger i det stora tegelhuset vid Handenterminalen. Adressen är Rudsjöterrassen 2. När du kommer till oss anmäler du dig i receptionen som ligger på bottenvåningen i kommunhuset.
När du ringer till oss behöver du inte berätta vad du heter om du inte vill. Du är anonym så länge du inte själv berättar vad du heter, ditt personnummer eller ger oss din adress. Tänk på att om du mejlar ser vi din mejladress.
Vill du inte kontakta oss direkt kan du prata med till exempel ungdomsmottagningen först. Om det finns någon vuxen person som du litar på, kanske en släkting, en tränare, en lärare eller en skolkurator kan ni tillsammans ringa till oss. Du kan också be den vuxna personen att ringa till oss och berätta om det som är svårt.
Dina föräldrar eller vårdnadshavare har ansvar och bestämmer över dig tills du fyller 18 år, men de får inte behandla dig dåligt. Även om du är under 18 år så har du många rättigheter. Dessa gäller både hemma, i skolan och ute i samhället. Dina rättigheter finns beskrivna i både svenska lagar och internationella konventioner (överenskomna regler). Här är några av dem:
- Alla barn har rätt till liv och utveckling.
- Alla barn har rätt att bilda sina egna åsikter och få uttrycka dem.
- Alla barn har rätt till yttrandefrihet, tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet.
- Alla barn skall skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld hemma.
- Alla barn har rätt till trygghet.
- Alla barn har rätt till utbildning och att gå i skolan.
- Alla barn har rätt till lek, vila och fritid.
- Alla har rätt att välja sin egen partner, oavsett kön, sexualitet, religion eller etnicitet.Ingen får tvinga dig till ett äktenskap.
När du har kontakt med socialtjänsten innebär det bland annat att du har rätt att komma till tals och att du har rätt att ta del av vad andra har sagt om dig.
Det är den svenska regeringen och de statliga och kommunala myndigheterna som ska se till att dina rättigheter inte kränks. Det betyder att till exempel vuxna på din skola, socialtjänsten, sjukvården och polisen ansvarar för att skydda dina rättigheter.
Du kan läsa mer om dina rättigheter på Barnombudsmannens sida
Så länge du inte säger ditt namn är du anonym. Men helst vill vi veta vad du heter för att kunna hjälpa dig så bra vi kan. Om du är under 18 år och har sagt vem du är behöver vi informera föräldrar eller vårdnadshavare att vi har kontakt med dig. Innan vi kontaktar dem berättar vi det för dig först och pratar igenom vad som kommer hända.
Om du är under 18 år behöver vi berätta för dina föräldrar att vi har kontakt med dig. Vårdnadshavare har rätt att få veta vad vi pratar med dig om. Om du känner dig orolig för vad de kommer att göra när de får veta att vi pratar med dig vill vi gärna veta det. Då kan vi prata om hur vi ska göra det tryggt för dig innan vi pratar med dina föräldrar. När du är över 18 år bestämmer du själv vilka vi får prata med.
I vissa fall kanske det är för farligt för dig att vi pratar med dina föräldrar. Det kan vara till exempel om du har blivit slagen av dina föräldrar eller utsatt för sexuella övergrepp. Då kan vi vänta med att kontakta dem. Fråga gärna socialsekreteraren om vad det innebär.
Vi vill helst att dina föräldrar är med på första mötet, men det är inget krav. Även om de inte är med vill vi att de ska veta att du träffar oss. Om dina föräldrar utsätter dig för fara görs en planering innan vi tar kontakt med dem
Samma dag som det har kommit en anmälan om oro för ett barn gör vi på socialtjänsten en bedömning av hur akut ärendet är. Vi bedömer alltså om vi behöver göra något genast eller om det inte är brådskande.
Vi gör alltid vad vi kan för att få tag på dina föräldrar och få till ett möte med dem. För det mesta brukar föräldrar komma till möten socialtjänsten kallar till men ibland vill föräldrarna inte eller går inte att få tag på. Då måste vi ta ställning till om vi behöver försöka få kontakt på annat sätt. Exempelvis kan vi komma och knacka på dörren hemma. Eller så kanske vi tar kontakt med andra personer i ditt liv för att få information om hur du har det. Allt beror på vad socialtjänsten har fått veta genom anmälan, hur akut situationen är och hur stor oro som finns.
Som kompis kan du alltid försöka prata med den som har det jobbigt och vara en bra kompis. Du kan föreslå att ni går tillsammans och pratar med en vuxen på skolan. Om kompisen inte vill kan du själv prata med en vuxen som du litar på och berätta att du är orolig för kompisen. Du som kompis kan inte lösa din väns problem men du kan prata med en vuxen och vara en god vän. Det kan göra stor skillnad.
Det är förbjudet att slå någon. Du ska aldrig behöva bli slagen eller se någon i din familj bli slagen. Om någon blir slagen hemma hos dig just nu ska du ringa SOS alarm på 112. Du kan även ringa oss på socialtjänsten i Haninge på telefonnummer 08-606 79 96. Om socialtjänsten inte har öppet kan du ringa socialjouren, som är en del av socialtjänsten, men som jobbar kvällar och helger. Deras telefonnummer är 020-70 80 03. Om klockan är efter två på natten ringer du till SOS alarm på 112 och ber att få prata med socialjouren.
Alla barn och ungdomar har rätt till omvårdnad och skydd. Du har också rätt att bli bemött med kärlek och respekt. Att en förälder sätter gränser och håller koll på sin tonåring är ett exempel på god omsorg från föräldrarna. Ibland räcker inte föräldrarnas omsorgsförmåga till. Våld och kränkningar är aldrig okej. Då måste andra vuxna ingripa till stöd och hjälp för både dig och dina föräldrar.
För att flytta till ett familjehem, stödboende eller liknande krävs en utredning av hur du har det. Utredningen avslutas med att socialtjänsten gör en bedömning och fattar beslut om du behöver hjälp och stöd genom socialtjänsten eller inte. Vi behöver också prata med dina föräldrar och kanske också andra vuxna runt omkring dig för att kunna fatta ett sådant beslut. En utredning tar lite tid, vanligtvis som mest fyra månader om inte din situation är akut.
Till socialtjänsten kan du alltid vända dig om du vill diskutera ditt problem eller veta mer om vilken hjälp som finns att få. Du når oss på 08-606 79 96. Det går bra att vara anonym om du själv inte uppger ditt namn.
Mobbning är när någon kränker en annan person fysiskt eller psykiskt och det kan vara i skolan, på fritiden eller via nätet. Om du blir mobbad kan vända dig till din lärare eller elevhälsan på din skola, men du kan också kontakta ungdomsmottagningen.
Jag tar droger men vill sluta, var kan jag få hjälp?
Om du har problem med alkohol, narkotika eller spel om pengar kan du vända dig direkt till MiniMaria Haninge. Det är en mottagning riktad till ungdomar och vuxna upp till 25 år. Personer över 18 år behöver inte ha en förälder med sig på ett besök, men vi tycker det är bra om de är med.
Du kan också kontakta socialtjänstens mottagningsgrupp på telefonnummer 08-606 79 96. Är behovet akut ska du vända dig till Maria Ungdom Akut som ligger i stan och som har öppet dygnet runt.
Om du kan ska du i första hand vända dig till dina föräldrar. I annat fall kan du vända dig till en vuxen som du känner förtroende för. Det kan vara en mentor, kurator, fältassistent eller annan vuxen. Du kan även ringa till BRIS, ungdomsmottagningen eller till socialtjänstens mottagningsgrupp.
Om din familj inte har pengar för att exempelvis kunna betala hyra eller köpa mat så kan de vuxna i familjen ansöka om ekonomiskt bistånd. Då görs en utredning om man har rätt att få pengar.
Pengarna ska räcka till:
- livsmedel
- kläder och skor
- fritid och lek
- hygien
- barn- och ungdomsförsäkring
- förbrukningsvaror
- dagstidning
- telefon
- TV-avgift.
Förutom det så tittar man även på kostnaderna för:
- Boende
- Hushållsel
- Arbetsresor
- Hemförsäkring
- Medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa.
Det finns även andra kostnader man kan få ersättning för som till exempel medicin.
Barn och unga som inte kan bo hemma under en längre tid kan få komma till ett familjehem. Att bo i ett familjehem innebär att bo som en familjemedlem i en annan familj. Det kan vara en familj i barnets nätverk eller en familj som barnet inte känner. Tiden ett barn bor i familjehem är olika lång. Ett familjehem är oftast vuxna som har barn sedan tidigare och som känner att de har vilja, tid och utrymme att ta hand om ett barn till. Det görs en noggrann utredning av den som vill bli familjehem för att det ska vara en trygg familj för barnet att komma till. För att bli godkänd som familjehem behöver man svara på många olika frågor om hur familjen fungerar och varför man vill bli familjehem. Man måste också kunna visa att man inte har blivit straffad.
För dig som redan har kontakt med socialtjänsten
Vad är socialtjänstlagen?
Socialtjänstlagen är en lag som bestämmer hur socialtjänstens arbete ska gå till. Den förkortas ofta SoL. I socialtjänstlagen beskrivs också all hjälp du och din familj kan få om ni vill ta emot den.
Om dina föräldrar och socialtjänsten inte är överens om något som gäller din situation kan socialtjänsten ansöka om hjälp för dig. Vi ansöker om hjälp enligt lagen om vård av unga, som ofta förkortas LVU. Lagen gäller även om du inte vill ta emot hjälp, fast socialtjänsten och/eller dina föräldrar tycker att det vore det bästa för dig. Det är förvaltningsrätten som beslutar om du och/eller din familj måste ta emot hjälp.
LVU och SoL är två olika lagar som används i olika situationer. SoL används när familjer eller personer vill ta emot hjälp och LVU används när personer inte vill ta emot hjälp. Då kan socialtjänsten låta en domstol som kallas förvaltningsrätten bestämma om personen ändå måste ta emot hjälp eller inte.
Dina föräldrar har rätt att vara delaktiga i ditt liv. Det är viktigt att de också blir lyssnade på. Socialtjänsten måste uppmuntra kontakten mellan barn och unga och deras föräldrar, eftersom det står så i lagen. När du är under 18 år har dina föräldrar rätt att få veta om vi har kontakt vi har med dig. När du har fyllt 18 har du rätt att bestämma själv vad de ska få veta eller inte. Om du vill ha hjälp från oss, men inte dina föräldrar ska vi lyssna på dig och försöka motivera dina föräldrar att ta emot hjälp.
Ibland kan det hända att dina föräldrar vill ha hjälp, men inte du. Då kan vi erbjuda hjälp till dina föräldrar ändå. Dina föräldrar har rätt att vara delaktiga i ditt liv. Det är viktigt att de också blir lyssnade på. Socialtjänsten måste uppmuntra kontakten mellan barn och unga och deras föräldrar, eftersom det står så i lagen. När du är under 18 år har dina föräldrar rätt att få veta om vi har kontakt vi har med dig. När du har fyllt 18 har du rätt att bestämma själv vad de ska få veta eller inte.
Om du vill ha hjälp från oss, men inte dina föräldrar ska vi lyssna på dig och försöka motivera dina föräldrar att ta emot hjälp. Ibland vill kan det hända att dina föräldrar vill ha hjälp, men inte du. Då kan vi erbjuda hjälp till dina föräldrar ändå.
När du blir 15 är du juridisk part. Det betyder att du har rätt att säga ja eller nej till den hjälp vi erbjuder dig. Redan innan du fyller 15 år lyssnar vi på vad du vill.
När du blir 18 år är du myndig och bestämmer själv om du vill ha kontakt med oss eller hjälp från oss. Dina föräldrar är inte längre dina vårdnadshavare och du bestämmer själv om vi ska ha kontakt med dem eller inte. Du bestämmer också om de ska få veta att vi har kontakt med dig.
Du kan fortfarande få hjälp och stöd från socialtjänsten när du har 18 år och blivit myndig. Du kan få hjälp med var du ska bo, få stöd för att hitta något som känns meningsfullt att göra på dagarna – plugga, jobba eller gå en yrkesutbildning, få lära dig att betala räkningar och hur du ska få pengarna att räcka. När du blir 18 år är det du själv som har ansvar för att be om hjälp om du behöver det. När du är 18 år är det du som bestämmer om dina föräldrar ska få veta något om din kontakt med socialtjänsten.
Ibland kan det vara möjligt att få byta socialsekreterare, även om det är ovanligt att det händer. Du kan ringa till socialtjänsten och be att får prata med din socialsekreterares chef. Med hen kan du berätta att du och din socialsekreterare inte kommer överens. Det är viktigt att du försöker förklara varför ni inte kommer överens, för att vi ska kunna hjälpa dig på bästa sätt.
Telefonnummer till socialtjänsten: 08-606 79 96.
Socialtjänsten har i uppdrag att lyssna på båda sidor och se till att det blir så bra det går, både för dig och dina föräldrar. Dina åsikter är viktiga, men ibland kanske du inte får igenom det du vill. Vissa saker måste socialsekreteraren göra för att lagen säger det. Dina föräldrar eller vårdnadshavare har också rätt att bestämma i en del frågor om ni tycker olika. Det är viktigt för oss att du förstår varför beslut har fattats. Fråga gärna din socialsekreterare.
Det vanligaste är att vi på socialtjänsten har kontakt med skolan för att höra hur det går för dig. Vi får inte lämna information till skolan om inte du och dina föräldrar sagt att vi får det. Det kallas sekretess. Du får däremot berätta vad du vill om hur vi hjälper dig för vem du vill.
Om du redan har kontakt med socialtjänsten kan du kontakta din socialsekreterare på fornamn.efternamn@haninge.se eller ringa hens nummer. Du ska ha fått information om hur du kontaktar din socialsekreterare vid ert första möte. Om du inte kommer ihåg vad din socialsekreterare heter kan du ringa socialtjänsten på telefon 08-606 79 96.
Om du som barn eller ungdom är osäker på varför vi på socialtjänsten har placerat dig, vill vi gärna att du frågar de du bor med eller din socialsekreterare. Vi tycker att det är viktigt att du vet om varför du inte kan bo kvar med dina föräldrar. Det går bra att fråga flera gånger.
Berätta för oss vad du tycker
Om du är missnöjd med socialtjänsten kan du prata med eller skriva till din socialsekreterare eller din socialsekreterares chef. Du kan ringa till socialtjänsten på telefon 08-606 79 96 om du vill prata med någon om detta.
Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO)
Om du känner att inget förändras kan du prata med Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO). De är en myndighet som har till i uppgift att se till att socialtjänsten fungerar så bra det är möjligt. På IVO:s hemsida förklaras enkelt och tydligt vilka rättigheter du som har kontakt med socialtjänsten har.
Om du tycker att socialtjänsten inte fungerar som den ska för dig, har du rätt att ringa IVO utan att fråga någon om lov. De har både ett telefonnummer och en chatt särskilt för ungdomar där man kan ställa frågor och berätta om något inte fungerar med socialtjänsten.
Omhändertagande av barn och ungdomar
Socialtjänsten omhändertar aldrig barn utan att en utredning har gjorts. Det är sällsynt att socialtjänsten omhändertar barn utan att barnen eller föräldrarna vill det. Socialtjänsten vill så långt det går hjälpa familjer att bo tillsammans.
Omhändertaganden görs bara om det är farligt för barnen att bo kvar hemma eller om föräldrarna inte klarar av att ta hand om dem. Det händer även att barn skadar sig själva genom exempelvis droger vilket kan vara ett skäl till att bli omhändertagen.
Om dina föräldrar och socialtjänsten inte är överens om något som gäller din situation kan socialtjänsten ansöka om hjälp för dig. Vi ansöker om hjälp enligt lagen om vård av unga, som ofta förkortas LVU. Lagen gäller även om du inte vill ta emot hjälp, fast socialtjänsten och/eller dina föräldrar tycker att det vore det bästa för dig. Det är förvaltningsrätten som beslutar om du och/eller din familj måste ta emot hjälp.
Det finns fler olika anledningar till varför ett barn eller en ungdom inte kan bo kvar hemma, utan placeras i ett annat hem. Socialtjänsten gör en planering utifrån vad som blir bäst för barnet. Målet är att barnet och föräldrarna är delaktiga i planeringen om det går. Socialtjänsten följer också upp att de barn som placeras har det bra.
Det finns olika former av placeringar så som familjehem, jourhem, HVB (Hem för vård och boende) eller stödboende. En del barn placeras kort tid och en vissa under en längre tid.
Socialtjänsten beslutar om de anser att det finns skäl att placera barnet mot sin vilja. Beslutet måste baseras på att det finns en påtaglig risk för att barnets hälsa eller utveckling skadas. För att placera ett barn mot barnets och föräldrarnas vilja krävs beslut både av kommunens politiker i socialnämnden och av Förvaltningsrätten. Ju äldre ett barn är, desto mer har barnet att säga till om.
Det händer även att föräldrar vill att barn ska omhändertas fast barnet själv inte vill detta. Det kan vara exempelvis om barnet utsätter sig själv eller andra för fara. Detta regleras enligt lagen om vård av unga (LVU).
Senast uppdaterad: 11 september 2026