Om vi aldrig förändras då kan vi inte utvecklas

En del i detta är projektet utbildningssamverkan i park och natur, där Mariana Vodovosoff är projektledare. Projektet har till största del handlat om verksamhetsutveckling där fokus varit på tre olika målgrupper såsom ferieungdomar, yrkespraktikanter och nyanlända.

- Det här projektet har handlat mycket om att våga se på oss själva, vårt arbete och hur vi utför det. Om vi aldrig förändras då kan vi inte utvecklas. När vi utvecklar metoder för hur vi tar emot de som arbetstränar, yrkespraktikanter eller sommarungdomar, så handlar det om just det, att se oss genom deras ögon. Vi drar lärdom av det. De lär oss och vi lär dem, säger Mariana.

Projektet har inneburit ett tätt samarbete mellan stadsbyggnadsförvaltningen och socialförvaltningen. Genom en socialkonsulent fick bröderna Lahdo och Sobhi Kabro ursprungligen från Aleppo i Syrien möjlighet att arbeta inom park och natur. De var först ut att arbeta i projektet för utbildningssamverkan inom park och natur.

Frida Tylner blev Sobhi Kabros handledare i projektet som sträcker sig över cirka ett år.

- Vi bestämde oss tidigt för att bröderna skulle ingå i olika arbetslag. De behövde växa enskilt i sina roller och våga ta för sig mer. När jag träffade Sobhi första gången var han blyg och något osäker i det svenska språket. Han kunde mycket mer än vad han trodde. Det har varit roligt att få följa hans utveckling. När Sobhi inser att han är duktig och gör något bra blir han väldigt stolt. Att få se den stoltheten i honom är obeskrivlig säger Frida Tylner, grönytespecialist på park- och naturavdelningen.

Den nya arbetsplatsen blev i Håga, Västerhaninge. Sobhi som är en nattuggla, fick nu vänja sig till tidiga arbetsdagar. Övriga kollegor startar redan klockan 06.45. För Frida har det varit viktigt att sätta rutinerna. Att det ska vara ordning och reda har varit en utmaning att förstå och som många gånger har behövts repeteras.

- I början var det nog svårt att acceptera arbetssättet som vi har. Jag har till exempel varit noga med att berätta och visa var saker och ting ska vara i parkbilen. Hur saker ska spännas fast och så vidare. Att sen få återkoppling från Sobhi efter en tid att han insett att det faktiskt underlättar för honom i jobbet var ju ett resultat som jag blev väldigt glad av säger Frida.

Även om Sobhi bott i Sverige en tid så har förståelsen inom det svenska språket ibland blivit en utmaning.

- Att förklara saker och ting behöver tid. Den tiden har varit viktigt att ta. Genom att använda liknelser och andra ord så har det blivit lättare. Jag minns ett tillfälle när Sobhi frågade mig vad nära, närmare och närmst betyder. Något han funderat på under en helg. Jag tog då en spade och la ner på marken och visade honom. Genom att beskriva både med ord och handling så blev det lättare. Sådana små insatser kan verkligen göra skillnad för honom att förstå och underlätta i hans fortsatta utveckling, säger Frida Tylner.

Att Frida har varit ett bra stöd för Sobhi råder det ingen tvekan om.

- Det har varit bra att ha Frida som handledare. Hon är snäll och pratar långsamt med mig men det svåra har varit att lära mig att rensa ogräs och olika blomstersorter säger Sobhi Kabro.

Förutom att lära sig svenska och träffa nya kollegor har det roligaste varit något helt annat.

- Jag gillar att jobba med maskiner. När jag jobbar med maskiner så är jag glad säger Sobhi.

I november kommer Sobhi avsluta sin tjänst hos park- och naturavdelningen. Han och hans bror Lahdo har påbörjat en körkortsutbildning. Ett körkort hoppas de ska kunna vara ett bra tillskott till CV:et. Genom projektet har park- och naturavdelningen förutsättningar för att ta emot nya personer.

- För att kunna vara ett bra stöd under tiden hos oss tror jag på ett ännu tätare samarbete mellan förvaltningarna. Tillsammans kan vi ge stöd i olika frågor som yrken, bostadsfrågor och språkutbildning. Det mest positiva med att ta emot personer som kommer från ett annat land är just att vi alla får en bredare kompetens och förståelse för varandra. Det är verksamhetsutveckling på en helt annan nivå, säger Frida.