Nya möjligheter till avtalssamverkan mellan kommuner har införts i kommunallagen

Lagändringen innebär att kommuner kan komma överens om att utföra uppgifter åt varandra genom ett civilrättsligt avtal. Det har också blivit möjligt för kommuner att delegera beslutanderätten till anställda i andra kommuner. Möjligheten till avtalssamverkan gäller både för utförandet av verksamhet som innebär myndighetsutövning och för andra uppgifter och oavsett om uppgiften är frivillig eller obligatorisk för kommunen.

Syftet med lagändringarna är att förenkla möjligheterna till kommunal samverkan och extern delegering för att ge kommuner och landsting bättre förutsättningar att utföra sina uppdrag.

Bestämmelserna är inte till för att kommuner ska kunna lämna anbud i andra kommuners upphandlingar. Däremot ska de kunna bistå varandra när marknaden inte fungerar eller inte existerar, vilket t.ex. gäller vid avtalssamverkan om uppgifter som innefattar myndighetsutövning. Behovet av samverkan har bedömts extra stort avseende specialistkompetenser och kompetensförsörjning.

Bestämmelsernas torde få stor betydelse, framförallt för mindre kommuner, där det inom vissa områden inte är kostnadseffektivt, eller ens möjligt, att ha egna personella resurser inom alla områden. Exempelvis kan det handla om gemensam kompetensförsörjning inom miljöområdet, infrastrukturområdet, hemtjänsten eller kultur- och fritidsområdet.

Redan idag är det möjligt att samverka i avtalsform även där det inte finns speciallagstiftning men möjligheterna är begränsade utifrån kommunallagens allmänna befogenhetsregler såsom lokaliseringsprincipen och allmänt intresse. Principerna har förhindrat kommuner att genom avtal utföra åtgärder som riktar sig mot medlemmar i andra kommuner. Det har behövt finnas ett ömsesidigt kommunalt intresse.

Kommuner har genom kommunalförbund och gemensamma nämnder kunnat samverka kring i princip alla kommunala uppgifter. Dessa samverkansformer innebär dock att en relativt omfattande administrativ överbyggnad krävs. Avtalssamverkan kan bl.a. användas som en samverkansform under en prövotid, för att undersöka om förutsättningarna finns för samarbete i till exempel ett kommunalförbund eller en gemensam nämnd. Avtalssamverkan kan även användas för att hantera kortsiktiga behov då kommunalförbund och gemensamma nämnder inte är ett bra alternativ.

Den kommun som genom avtalssamverkan överlåter utförande av en uppgift har fortfarande kvar det övergripande ansvaret för uppgiften. Styrelsen ska ha uppsikt över avtalssamverkan och ska årligen rapportera till fullmäktige om kommunens avtalssamverkan.

Det är inte reglerat hur ett samverkansavtal ska utformas då det ska vara möjligt att anpassa formen till den aktuella verksamheten och de lokala förhållandena.

Vid frågor kontakta kommunjuristen Jennifer Ralph