Hej! Du använder en gammal webbläsare

Inom kort kommer vissa funktioner på haninge.se inte fungera med den här gamla webbläsaren. Vi vill gärna ha dig kvar som besökare och rekommenderar att byta till Mozilla Firefox, Google Chrome eller Microsoft Edge.

Nytt nationellt mål och ny inriktning för funktionshinderspolitiken

Tillgänglighetsstrateg Per Carlsson berättar om den nya funktionshinderspolitik som antagits och vad den innebär för kommunen.

Foto: Mostphotos

Riksdagen antog i november (2017) regeringens förslag till ny funktionshinderspolitik. Det nya målet är att, med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning. Per Carlsson är Haninge kommuns tillgänglighetsstrateg och jobbar med frågor som rör funktionshinder.

Vad är nytt med den funktionshinderspolitik som antagits?
– Det mest framträdande är att funktionshindersfrågorna ges en tydlig koppling till mänskliga rättigheter (MR) genom avstampet i FN-konventionen. Vidare lyfts principen om universell utformning fram för att ange inriktningen för arbetet med att uppnå konventionens föresatser. Med universell utformning menas formgivning av produkter, tjänster och miljöer så att dessa blir användbara för en så stor del av befolkningen som möjligt, utan att det krävs speciella anpassningar.

Vad innebär detta för invånarna i Haninge kommun?
– När det gäller MR-frågor brukar man tala om rättighets- och skyldighetsbärare. I detta fall är invånare med funktionsnedsättningar rättighetsbärare och vi inom kommunen skyldighetsbärare. Det vill säga invånarna kan kräva att vi arbetar enligt FN:s konvention. Det som är bra i sammanhanget är att vi redan gör det i och med att kommunens styrdokument för tillgänglighet, Lätt och rätt för alla, baseras på konventionen.

Vad har du för förhoppningar med det här arbetet?
– Eftersom den nya politiken tar sin utgångspunkt i de mänskliga rättigheterna tycker jag att det skulle vara fint om vi i kommunen kunde samla alla MR-frågor för att underlätta samverkan och få en tydlighet i rättighetsarbetet. Så har man gjort i andra kommuner och det har visat sig vara framgångsrikt. Genom att låta människorättsperspektivet genomsyra det kommunala arbetet fångar man upp alla grupper som betecknas som rättighetsbärare.

Vilka är ni som jobbar med detta?
– Tillgänglighets- och MR-frågor påverkar i någon mån samtliga förvaltningar och bolag. Därför har jag bildat ett förvaltnings/bolagsövergripande nätverk.

Vad är de viktigaste i arbetet nu?
– Att informera och att bevaka hur området utvecklas och hur politikens krav konkretiseras för kommunernas vidkommande. Det har t ex flaggats för att Myndigheten för delaktighet (MFD) ska komma med utbildningar riktade till kommunens företrädare.

Vilka förändringar kommer vi att se och när kommer det att ske?
– Min förhoppning är att principen om universell utformning på sikt kommer att innebära att det är en självklarhet att de tjänster som vi erbjuder kommer att vara utformade för så många som möjligt. Det vill säga att vi har målgruppen ”alla” framför oss i vårt arbete.

För mer information
Socialutskottets betänkande 2017/18:SoU5 Nationellt mål och inriktning för funktionshinderspolitiken

Senast uppdaterad: 23 juli 2020