Ny kommunallag träder i kraft 1 januari 2018
Av propositionen framgår att syftet har varit att skapa en lag som är tydlig med ett enhetligt språk och begreppsbildning och där ansvarsfördelningen är klar. Den nya lagen har en delvis ny struktur och innehåller ca 60 paragrafer mer än tidigare lag.
Läs om ändringarna/nyheterna:
• Fullmäktige får en möjlighet att bestämma att styrelsen ska kunna fatta beslut om särskilt angivna förhållanden som rör andra nämnders verksamhet, dock inte sådana som rör myndighetsutövning mot enskild eller tillämpningen av lag. Syftet är att fullmäktige ska kunna ge kommunstyrelsen lagliga möjligheter att påverka andra nämnders verksamhet och att styrelsens samordnande roll stärks och förutsättningarna för ett helhetsperspektiv på hela verksamheten ökar. Bestämmelsen är inte tvingande utan ger kommunerna frihet i hur den vill organisera sig. De rör sig inte om en generell beslutanderätt utan avser exempelvis övergripande ekonomiska beslut eller beslut på personal- säkerhets och miljöområdena. Bestämmelsen kan även användas om två nämnder är oense och styrelsen kan då fatta de avgörande beslutet. (6 kap 8 §)
• Kommuner och landsting kan besluta att förtroendevalda som fullgör förtroendeuppdrag på heltid ska få samma ekonomiska och andra förmåner t.ex. föräldraledighet som anställda på kommunen. (4 kap 19 §)
• För att kunna skapa effektiva och tydliga organisationer har rollfördelningen mellan de anställda och de förtroendevalda tydliggjorts i ett nytt kapitel sju med rubriken anställda. Enligt 1 § ska varje kommun och landsting ha en tjänsteman som har den ledande ställningen bland de anställda. Denna ska benämnas direktör eller ha en annan benämning som kommunen eller landstinget väljer. Direktörens roll ska fastställas av styrelsen i en instruktion.
• Reglerna för anmälan av beslut som fattas efter delegation från nämnden ändras. Nämnderna får själva besluta vilka beslut som ska anmälas och det finns inget krav på att alla beslut ska anmälas som det gör i nuvarande lagstiftning. Syftet är att beslut av mer rutinartad karaktär inte ska vara en administrativ börda för nämnderna. Beslut som inte anmäls men som är överklagbara ska tillkännages på den kommunala anslagstavlan. (6 kap 40 §).
• För att öka tillgängligheten och rättssäkerheten införs krav på att den kommunala anslagstavlan ska vara webbaserad och finnas på kommunens webbplats där den lätt ska kunna särskiljas från övrigt innehåll. Kommunen ska även ge allmänheten möjlighet att ta del av anslagstavlan i kommunens lokaler. Reglerna för anslagstavlan finns i ett nytt kapitel som heter delaktighet och insyn. Ändringen för med sig ett antal följdändringar, bl.a. upphävs lagen om vissa anslag på kommuns anslagstavla och fullmäktiges sammanträden behöver inte längre annonseras i ortstidningen. (8 kap 10 §).
• För att åstadkomma en oberoende beredning och markera behovet av resurser till revisionen införs ett krav på att revisorernas budget ska beredas av fullmäktiges presidium. Vidare får de sakkunniga revisionsbiträdena en stärkt roll, som får rätt att uttala sig i fullmäktige när revisionsberättelsen behandlas. (11 kap 8 § och 12 kap 12 §)
• Prövningsgrunderna för laglighetsprövning förtydligas i den nya lagen. För att undvika att beslut som upphävts av domstol inte kan rättas i efterhand, t.ex. på grund av civilrättslig bundenhet, förtydligas det i lagen att kommunala beslut som inte kan rättas som huvudregel inte får verkställas innan de fått laga kraft. (13 kap 14 §)
Har du frågor?
Vid frågor kontakta kommunjurist Jenni Ralph, jennifer.ralph@haninge.se
Senast uppdaterad: 23 juli 2020