Hej! Du använder en gammal webbläsare

Inom kort kommer vissa funktioner på haninge.se inte fungera med den här gamla webbläsaren. Vi vill gärna ha dig kvar som besökare och rekommenderar att byta till Mozilla Firefox, Google Chrome eller Microsoft Edge.

Civilt försvar

Inför och under höjd beredskap samt krig behöver vi värna befolkningen, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna samt bidra till Försvarsmaktens förmåga att möta ett väpnat angrepp. Det civila försvaret bedrivs av statliga myndigheter, regioner, näringsliv, kommuner och frivilligorganisationer.

Sex personer från räddningstjänsten står på en klippa i skärgården och förbereder sig för en insats Räddningstjänst förbereder insats i skärgården Foto: Mostphotos

Civila försvaret i korthet

Inför och under höjd beredskap samt krig behöver vi värna befolkningen, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna samt bidra till Försvarsmaktens förmåga att möta ett väpnat angrepp. Det civila försvaret bedrivs av statliga myndigheter, regioner, näringsliv, kommuner och frivilligorganisationer. Arbetet syftar till att skydda civilbefolkningen, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och vara stöd till Försvarsmakten. Alla som bor i Sverige har ansvar för beredskapen.

Civilplikten har varit vilande men i januari 2023 gav regeringen Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i uppdrag att åter aktivera civilplikten.

Mål för civilförsvaret

  • Värna civilbefolkningen
  • Säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna
  • Upprätthålla en nödvändig försörjning,
  • Bidra till det militära försvarets förmåga vid väpnat angrepp eller krig i vår omvärld
  • Upprätthålla samhällets motståndskraft mot externa påtryckningar och bidra till att stärka försvarsviljan
  • Bidra till att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället i fred
  • Med tillgängliga resurser bidra till förmågan att delta i internationella fredsfrämjande och humanitära insatser.

En del myndigheter har ett särskilt ansvar för samordning. Det handlar om vissa myndigheter på central nivå som samordnar arbetet inom sektorer där olika myndigheter ingår.

Det finns också en samordning på olika nivåer, i det så kallade geografiskt områdesansvaret:

  • Lokal nivå (kommuner)
  • Regional nivå (länsstyrelser)
  • Högre regional nivå (länsstyrelser är indelade i sex civilområden där en länsstyrelse har ett utökat ansvar för civilt försvar och för samordning med det militära försvaret)
  • Nationell nivå (regeringen, där myndigheter stödjer regeringen i hanteringen)

Alla har ett ansvar

Samhällets aktörer har ett ansvar för att krisberedskapen fungerar men varje enskild individ har också ett personligt ansvar. Var och en har ansvar för att göra det som behövs för att skydda sig och sina närmaste mot olyckor och större händelser.

Lagen om skydd mot olyckor säger att '"När något allvarligt inträffar har den eller de som upptäcker det en skyldighet att, om det är möjligt, varna dem som är i fara och vid behov tillkalla hjälp".

Alla mellan 16 och 70 år som bor i Sverige omfattas av totalförsvarsplikten och har därmed ansvar för att bidra till försvarsförmågan. Var och en bör också ha en egen beredskap för att möta kriser och höjd beredskap som radikalt kan förändra vardagslivet. Om Sveriges invånare är förberedda kan totalförsvaret vid ett krig koncentrera sig på de som är i störst behov av hjälp. Broschyren "Om krisen eller kriget kommer" ger bra vägledning.

Det är viktigt att vara källkritisk och att inte sprida falsk eller vilseledande information. Myndigheten för psykologiskt försvar har skapat handboken: Bli inte lurad. Den innehåller råd och knep för att känna igen och hantera sådan information.

Arbetet med att stärka civilförsvaret behöver vi göra tillsammans. Alla är duktiga på lite olika saker och alla kan, och bör, hjälpa till.

Läs mer om det svenska civila beredskapssystemet hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)

Handlingskraft, den nationella handlingsplanen för totalförsvar

Senast uppdaterad: 13 februari 2024