Staden efter pandemin – så här resonerar stadsarkitekt Andreas Paulson

Ta del av stadsarkitekt Andreas Paulsons resonemang kring våra nya förutsättningar inom stadsbyggnation, det glokala samhället och det viktiga tredje platsen.

Pandemin en katalysator för nya vanor och rutiner

Pandemin blev en katalysator för sådant vi kanske inte har haft tid för tidigare när allt snurrade på som vanligt

– Pandemin har bidragit till att vi blivit mer vana vid förändring och att snabbt testa saker i skala 1:1. Digitaliseringen och möjligheten att jobba hemifrån avancerade väldigt under pandemin. Våra offentliga rum användes mer när fler fanns kvar i kommunen dagtid samtidigt som vi fortsatt hade stor inflyttning till kommunen. Man talar nu om ”den tredje platsen” ett vardagsrum utanför hemmet och det glokala samhället, det vill säga det lokala- och det globala samhället som binds samman.

Det offentliga rummet har blivit viktigare

Arkitekter och stadsplanerare talar om gestaltad livsmiljö, det handlar om att offentlig konst, arkitektur och hållbarhet tillsammans skapar bra rum som håller länge. Att kunna uppleva utan att det kostar är också viktigt.

– Under pandemin vande vi oss vid att umgås mer ute oavsett väder och årstid. Fler ses nu i och använder de offentliga rummen i staden vilket genererar högre krav på miljö och innehåll. Ett bra exempel på hur vi kan möta detta är den framtida Haningeterrassen där det kommer finnas plats för improviserade aktiviteter, gestaltad konst och bra belysning kvällstid.

Den tredje platsen – ett vardagsrum utanför det egna hemmet

Den tredje platsen är ett slags vardagsrum, en social plats, utanför hemmet. Det kan vara ett offentligt rum, en restaurang, en lokal eller något annat.

– En trend är att man väljer att bo litet, men ändå har ett stort socialt liv. När vårt projekt med Poseidons torg är färdigt kommer det finnas många sittplatser där, plats för spontana händelser, planerade aktiviteter och ett konstlandskap. Kanske kan det i framtiden vara en av våra invånares tredje platser. Nya Jordbro centrum kan också räknas in bland exemplen, en viktig nod mellan industriområde och bostadsområde. Här bygger kommunen ett aktivitetshus som är öppet för alla. I Vega är nya skol- och aktivitetshuset en mötesplats med skola, gymnastikhall, fritidsgård, bibliotek och träffpunkt för äldre.

Det glokala samhället

Att bo nära naturen har blivit viktigt för många, samtidigt som de flesta vill kunna ta del av vad staden kan erbjuda. I det glokala samhället bor vi i utkanten av staden men har nära till allt.

– Man kan jobba internationellt, men från vardagsrummet. Ett större antal personer har möjlighet till att fortsätta distansarbeta är kvar i kommunen under dagarna och rör sig ute på gator och torg. Man kan ha olika arbetsgivare men en och samma arbetsplats, det vill säga co-working-hubbar eller mer spontana arbetsplatser på ett fik eller hemma hos någon. Det ska vara lätt att transportera sig till och från tåg och buss via cykel eller till fots. I det glokala samhället har man inte egen bil, man organiserar en bilpool. Vega är ett av flera exempel på detta och här finns också exempel på co-living, att bo litet men leva stort.