Ribbybergsskolan provar ny undervisningsmetod med gott resultat
Ribbybergsskolan i Västerhaninge har förbättrat sina matematikresultat efter att de infört en undervisningsmetod där eleverna står i grupper om tre vid whiteboardtavlor och löser uppgifter tillsammans. Det aktiva arbetssättet gör att fler elever deltar och engagemanget ökar tydligt. Metoden har vuxit fram genom ett forskningssamarbete mellan skolan och K-ULF, som är ett samarbete mellan Kungliga tekniska högskolan (KTH), skolor och forskare.
-
Bild 1 av 2 -
Bild 2 av 2
Ribbybergsskolan har under de senaste två åren haft möjlighet att delta i ett forskningsprojekt kopplat till KTH och matematikundervisning. Projektet kallas K‑ULF (kompensatorisk undervisning för lärande och forskning) och är ett samarbete mellan KTH, skolor och forskare. Här testar skolorna nya undervisningsmetoder som baseras på aktuell forskning, samtidigt som lärarna bidrar med praktiska erfarenheter från klassrummet.
Man har bland annat undersökt skillnaden mellan att sitta vid bänken och lösa uppgifter, jämfört med att stå vid en vägg och skriva. Resultaten visar att elever får bättre resultat när de arbetar mer aktivt stående vid whiteboardtavlor.
Så fungerar arbetssättet
I klassrummet på Ribbybergsskolan sitter det vertikala whiteboards längs väggarna. På mattelektionen delas eleverna in i grupper om tre och tre framför en whiteboardtavla med en gemensam penna. De får sedan uppgifter som de ska lösa gemensamt i grupperna på tavlan. Uppgifterna är indelade i tre olika svårighetsgrader; lätt, medel och svår. De kan bestå av alltifrån mönster och samband till matematiktal med varierande svårighetsgrad som ska lösas. Tanken är att aktivera eleverna, få dem mer fokuserade, samtala och använda språk och begreppsförståelse inom matematiken.
Metoden används som ett komplement till den mer traditionella undervisningen där eleverna sitter vid sin bänk och löser uppgifter självständigt. Arbetssättet med vertikala whiteboards uppmuntrar i stället till att skapa samtal och begreppsförståelse inom matematiken. Man använder det också för att jobba utifrån det man kallar för ”science of learning” SOL där man repeterar moment i matematiken som man redan har lärt sig sedan tidigare. Den typen av repetition kallar man för "retrival practice”.
Under lektionerna rör sig läraren i klassrummet, observerar arbetet och stöttar grupper som behöver hjälp.
- Genom arbetet vid whiteboardtavlorna aktiveras alla i gruppen och är mer delaktiga i arbetet. I och med att det också finns tre olika svårighetsgrader på uppgifterna motiveras eleven till att fortsätta och lösa mer komplexa uppgifter om den första uppgiften har en låg tröskel, säger Nicolas Leal, lärare på Ribbybergsskolan.
Bättre resultat på matematiktester
Resultaten från mattescreening, där elevernas matematikförmåga testas, visar på tydliga förbättringar sedan arbetssättet infördes.
- Metoden att arbeta med vertikala whiteboardtavlor är såklart en del av en större helhet och vi arbetar inte enbart med denna undervisningsmetod, men effekten av de vertikala whiteboardtavlorna speglas i resultaten, säger rektor Andreas Hallström.
Flera skolor i Haninge har nu också börjat använda arbetssättet, men tack vare samarbetet inom K-ULF är Ribbybergsskolan den som kommit längst.
Vill du veta mer?
Andreas Hallström och Nicolas Leal är två av talarna på årets skolkonferens researchED. Här kommer de berätta mer om Ribbybergsskolans arbete med matematik och sitt samarbete med KTH.
ResearchED är en internationell skolkonferens i Haninge som samlar forskare, lärare och skolledare från hela världen. Fokus ligger på att dela kunskap om vad som fungerar i undervisningen och hur vi kan skapa bästa möjliga förutsättningar för barns och elevers lärande.
Senast uppdaterad: 4 mars 2026