Hur kan jag prata med barn om svåra saker?

Det här gör Sverige för att hjälpa Turkiet och Syrien:

Sverige är ordförande i EU fram till den 30 juni i år. Därför är det Sverige som sammankallar rådets krishanteringsmekanism inom EU. Det är en grupp som ska se till att så mycket hjälp som möjligt så snart som möjligt finns på plats för att hjälpa till där det behövs.

Många länder tar även egna beslut att skicka hjälp till drabbade områden. Just nu handlar det om jordbävningen i Turkiet och Syrien. Sverige har till exempel beslutat att bland annat skicka flera miljoner kronor till länderna.

Även Sveriges myndighet för samhällsskydd och beredskap, MSB, förbereder olika stödinsatser till exempel att skicka tält, hjälpa till med expertis inom vatten, sanitet, energi, logistik och byggnation.

Bör jag informera barn om jordbävningen?

I dagens värld har även små barn svårt att undvika det som händer i samhället och i världen. Det är bra att försöka skydda barn från nyheter som kan uppröra dem. Men även små barn har svårt att undvika att få reda på vad som händer.

Barn i undre skolåldern har inget behov av att följa med i nyheterna som ofta bara förvirrar och skapar rädslor. Därför kan det vara bra att som vuxen anpassa sitt eget nyhetstittande till en tid då barnet av misstag inte kan ta del av det.

Samtidigt kan ju barn i alla fall få till sig nyheter och behöver få hjälp med sin eventuella oro. För att ta reda på vad ett barn eventuellt har hört eller undrar över kan du ställa öppna frågor i stil med ”Har något gjort dig orolig idag?” eller ”Finns det något som gör dig ledsen eller oroar dig, gör så att du får en klump i magen?”.

Om ett barn har sett otäcka saker på nyheterna, vad ska jag göra?

Skapa lugn och trygghet. Om du märker att barnet blivit rädd för en nyhet, försäkra att barnet inte behöver fortsätta utsättas för nyheten. Trösta och trygga barnet direkt genom att till exempel ta barnet i famnen och visa att barnet är tryggt. Fråga hur det känns och lyssna. Ge barnet tid och utrymme att berätta om sina tankar och känslor.

Du kan börja med att fråga vad barnet själv tänker och känner innan du svarar på barnets frågor. Barn har inte alltid lätt att berätta om sina känslor för vuxna. Barn har nödvändigtvis inte begrepp och ord att beskriva sin oro och beskriva sitt mående.

Händelsen kan vara svår att beskriva i efterhand. Om barnet inte själv börjar berätta, kan du exempelvis börja med att fråga om något annat relaterat till nyheten. Ge barnet möjlighet att berätta om sin upplevelse med egna ord och var beredd på att lyssna.

Hur kan jag prata om naturkatastrofer med barn?

Utgå alltid från barnets frågor och lyssna noga, det är en bra grund när vi ska prata kring alla svåra ämnen.

Om barnet är för rädd eller orolig att vilja säga något kan du försiktigt ta upp ämnet igen, men det är viktigt att du inte överför din oro till barnet. Du kan till exempelvis fråga ”Tänker du mycket på det du hörde på nyheterna i dag?” Var även försiktig med att använda kraftuttryck när du pratar med barnet.

Säg saker som ger barnet hopp. I just det här fallet kan du till exempel säga ”Många stora länder samarbetar för att hjälpa Turkiet och Syrien just nu” eller lugna med ”Vuxna experter är inkallade och gör sitt absolut bästa för att hjälpa till”.

Var noga med att berätta att barnet inte har något som helst ansvar i detta, det är vi vuxna som har ansvar att skicka hjälp och ordna med stöd och att vi också gör det.

När man pratar med barn om naturkatastrofer är det viktigt att ge utrymme för deras känslor. Barn kan vara mycket rädda för risken att otäcka händelser drabbar dem. Det gäller särskilt barn i mellanstadieåldern, men även de som är äldre eller yngre.

Att få uttrycka sin rädsla och få prata med sina föräldrar, eller någon annan vuxen är både viktigt och till hjälp för barnet. Bekräfta att något är ledsamt samtidigt som du ger barnet trygghet. Säg att det är helt ok att vara och må bra fast andra kanske inte har det så bra. Berätta att vi, Sverige skickar hjälp, och att det är just ”vi” som gör det.

Finns det något jag inte ska säga när jag pratar med barn om naturkatastrofer?

Vi behöver inte dela med oss av negativa framtidsscenarios för barnen. Samtidigt ska vi inte heller mörka för barnet att något är allvarligt och ledsamt.

Men det gäller också att som vuxen hjälpa till med att hålla fast i vardagen och barnets rutiner, som att gå till skolan. Det hjälper inte barnet att låta oron ta över.

Otäck och/eller information utan källor sprids lätt i sociala medier som Tiktok/Snap, hur ska jag hantera det?

Barnen kommer dessvärre ofta att få information som vi vuxna inte alltid har koll på. Förbjud inte barnet att använda sociala medier, utan hjälp barnet i stället att vara källkritiskt och framför allt uppmuntra känslomässiga uttryck i samband med samtal om jordbävningen.

Har du väl börjat titta på en speciell sorts filmer fungerar sociala medier så att de visar ännu fler filmer på samma ämne. Det här kan förstås eskalera hela flödet med bara otäcka filmer från otäcka saker. Överväg att ta en paus från sociala medier om barnet blir mycket orolig eller påverkad på ett jobbigt sätt.

Berätta att det mest säkra fakta vi vet just nu om situationen finns i dagstidningar och nyhetskanaler.

Lilla Aktuellt är en bra informationskanal med egen hemsida som tar upp även svåra ämnen. Ett tips är att titta på programmet tillsammans med barnet s att ni kan bolla frågor, tankar och känslor.

Vill du som vuxen ha mer hjälp och stöd i dessa frågor? Då kan du till exempel ringa Bris kuratorer som arbetar 10.00-22.00 med att stötta och svara på frågor - både från barn och vuxna. Telefon 116 111 eller 0771-50505.