Servitut är den mest förekommande typen av rättighet. Ett servitut gäller mellan fastigheter, inte mellan personer, och fortsätter normalt att gälla även när fastigheten får en ny ägare.
- härskande fastighet: den som har nytta av servitutet
- tjänande fastighet: den som upplåter mark eller funktion
- servitut gäller vanligtvis utan tidsbegränsning
Det finns två typer av servitut:
Officialservitut
Ett officialservitut bildas genom en lantmäteriförrättning. Det ska vara av väsentlig betydelse för den härskande fastigheten.
Officialservitut bildas ofta i samband med andra åtgärder, till exempel avstyckning. De kan också bildas tvångsvis, men baseras oftast på överenskommelser mellan fastighetsägare.
När ett officialservitut bildas registreras det i fastighetsregistret och är sökbart där.
Avtalsservitut
Avtalsservitut skapas genom ett avtal mellan fastighetsägare, alltså utan myndighetsutövning.
Avtalsservitut måste:
- vara till nytta för den härskande fastigheten
- främja en ändamålsenlig markanvändning
- ha stadigvarande betydelse
Reglerna finns i 14 kap. jordabalken.
Avtalsservitut kan skrivas in i fastighetsregistret så att de gäller även vid ägarbyte.
Servitut i fastighetsregistret
I fastighetsregistret kan du se:
- alla inskrivna avtalsservitut
- alla officialservitut bildade från år 1972 och framåt
Officialservitut som bildades före 1972 kan saknas i registret. För dessa behöver man gå igenom äldre förrättningsakter.
Du kan logga in i Lantmäteriets e‑tjänst Min fastighet för att se vilka servitut som är registrerade på din fastighet.
E-tjänst Mina sidor, Lantmäteriets webbplats
