Fönster

Fönstrens utveckling hänger nära samman med hur glas har tillverkats genom tiderna.

• Under 1500- och 1600-talen var glas en lyxvara. Det var främst kyrkor och de allra rikaste som hade glasfönster. Glaset kunde bara tillverkas i små rutor, vilket gjorde fönstren små och blyinfattade. Med bly kunde flera små glasrutor fogas samman till större fönster.
• Allt eftersom glastillverkningen utvecklades blev det möjligt att producera större glasytor. Spröjsarna hade från början en praktisk funktion – de höll ihop de mindre glasrutorna. När glas kunde tillverkas i större stycken förlorade spröjsen sin tekniska betydelse och fick i stället en dekorativ roll.
• På 1930-talet började maskindraget glas användas. Det gjorde det möjligt att tillverka större glasrutor, samtidigt som funktionalismens ideal slog igenom. Fönsterutformningen blev enklare, spröjsarna försvann och stora glasytor blev vanligare. Denna typ av fönster har sedan dess dominerat i nyare bebyggelse.

Ofta går äldre fönster att renovera och behöver inte bytas ut. Att renovera fönster har flera fördelar:

• äldre fönster, särskilt de som tillverkats före 1960, är ofta gjorda av högkvalitativt kärnvirke
• fönstren är vanligtvis hantverksmässigt tillverkade och byggda för att kunna underhållas
• renovering bevarar husets utseende och ursprungliga detaljer
• husets kulturhistoriska värde kan bevaras och stärkas.

Börja med att undersöka fönstrens skick. Har färgen flagnat? Är kittet sprucket eller uttorkat? En enkel skadeinventering ger en bra bild av vilka åtgärder som behövs.

Checklista inför renovering

Vid renovering av fönster kan följande vara bra att kontrollera:

• Träets skick: Skrapa försiktigt på fönsterbågen. Är träet hårt är det oftast bara den nedersta delen som behöver lagas, där regnvatten samlas.
• Kittet: Om kittet har spruckit eller torkat bör det tas bort och ersättas med nytt.
• Färgen: Flagnande färg behöver skrapas bort. Måla gärna med linoljefärg, som låter träet andas och behålla sin spänst.

Fönsterglas har tillverkats på olika sätt under olika tider.

Fram till 1930-talet var allt glas munblåst. Därefter blev maskindraget glas vanligt. Det kunde tillverkas i större rutor men hade ofta en ojämn yta som ger liv och karaktär. Maskindraget glas kallas ibland för kulturglas och finns fortfarande att köpa.

På 1970-talet introducerades floatglas, som är den vanligaste glastypen i dag. Det ger helt släta glasytor och möjlighet till stora fönsterpartier, men saknar det uttryck som äldre glas har. Munblåst glas går att beställa, men är betydligt dyrare.

Energieffektivisering är en vanlig anledning till att fönster byts ut. Äldre fönster som renoveras och tätas ordentligt kan dock få ett U-värde som ligger nära moderna fönster. U-värdet visar hur väl fönstret isolerar.

Tänk också på att nytillverkade fönster innebär en miljöpåverkan genom tillverkning och transporter.

Checklista för energibesparande åtgärder

• kontrollera att alla fönster är tätade med lister
• se över att drevningen runt fönstret är korrekt utförd
• kontrollera passformen mellan karm och båge
• vid behov kan den innersta rutan bytas mot ett lågemissionsglas (LE-glas).

I vissa fall är ett fönsterbyte nödvändigt. Ett byte kan dock förändra husets utseende och bör göras med stor omsorg.

• Undvik insticksfönster, som sätts i den gamla karmen. De förändrar fönstrets proportioner och minskar dagsljusinsläppet.
• Välj nya fönster i samma material och med samma dimensioner som de ursprungliga.
• Undvik att byta träbågar mot metallbågar. Metallfönster förändrar husets karaktär och kan inte underhållas på samma sätt utan måste ersättas när de är uttjänta.

Enligt plan- och bygglagen får kulturhistoriskt värdefulla byggnader inte förvanskas. Det innebär att byggnadens utseende inte får ändras på ett sätt som minskar dess kulturhistoriska värde. Förändringar av fönster kan vara en sådan åtgärd.

För alla byggnader gäller även varsamhetskravet. Det betyder att ändringar ska utföras med hänsyn till byggnadens karaktär och kulturhistoriska värden. I många fall kräver fönsterbyte bygglov.

Kontakta kommunens bygglovsavdelning för att ta reda på vad som gäller för just din byggnad.

Kontakta bygglovsavdelningen