Resultat av Stockholmsenkäten

Stockholmsenkäten är en omfattande undersökning som genomförs vartannat år och riktar sig till elever i grundskolans årskurs 9 och gymnasiets år 2. Enkäten innehåller frågor som rör ungdomarnas alkohol-, tobak- och drogvanor, brott och trygghet, psykisk hälsa, familj, skol- och fritidsvanor med mera.

Stockholmsenkäten är framtagen av Stockholms stad och genomförs sedan 2002 i Haninge kommun samt i ett stort antal av länets kommuner. Varje enskild kommun finansierar sin egen datainsamling och Länsstyrelsen genomför kommunjämförande sammanställningar.

Syftet med enkäten är att ge underlag till beslut och planering av exempelvis drog- och brottsförebyggande insatser samt att

  • kartlägga elevernas drogvanor, brottsvanor, trygghet, hälsa med mera
  • ge underlag för forskning och utveckling
  • mobilisera elever, skolpersonal och föräldrar i det förebyggande arbetet.

Stockholmsenkäten 2020 i Haninge kommun

I Haninge kommun har 745 elever svarat på enkäten och svarsfrekvensen var 44 procent. Det är en betydligt lägre svarsfrekvens än vid mätningen 2018 då svarsfrekvensen var 76 procent. Det lägre deltagandet 2020 kommer att analyseras, men bidragande orsak skulle kunna vara övergången från pappersenkät till digitalenkät samt att Corona pandemin haft betydelse.

Alkohol

67 procent av eleverna i årskurs nio och 41 procent av elever i årskurs två på gymnasiet dricker inte alkohol. Vi har en positiv utveckling av unga som inte dricker alkohol i Haninge.

Omkring 21 procent av eleverna i årskurs 2 i gymnasiet dricker motsvarande 18 centiliter sprit eller en hel flaska vin vid ett och samma tillfälle en gång i månaden eller oftare. Bland elever i årskurs 9 är det omkring nio procent som konsumerar alkohol i stora mängder minst en gång i månaden. Trenden över tid visar en positiv förändring med färre som dricker stora mängder alkohol.

Vem köper ut?

Den allra vanligaste langaren av alkohol till elever i årskurs nio i grundskolan och två i gymnasiet är kamrater eller kamraters syskon. Men många får också alkohol från vuxna, så som föräldrar eller annan som bjuder. På gymnasiet är det också en relativt stor andel som köper privatimporterat eller smugglad alkohol, alternativt köper själv på restaurang eller pub.

Många, både föräldrar och andra vuxna, köper ut alkohol för att förhindra att minderåriga i deras närhet köper från langare. Omkring 42 procent av gymnasieeleverna i årskurs två och omkring nio procent av eleverna i årskurs nio uppger att de får dricka alkohol för sina föräldrar. En tidigare studie visar att majoriteten unga skulle avstå från att dricka alkohol om de inte fick alkoholen från någon de känner (källa: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN).

Tobak

Vad gäller rökning bland unga i Haninge har det under de senaste tio åren skett en stor minskning bland elever i årskurs nio och år två i gymnasiet. Omkring sju procent av eleverna i årskurs nio uppger att de röker dagligen eller ibland. Haninges skolor och fritidsaktiviteter för barn och unga arbetar aktivt för att vara tobaksfria.

Rökningen har minskat bland både flickor och pojkar i gymnasiets årskurs två, medan andelen som snusar dagligen eller ibland har ökat bland både flickor och pojkar.

Narkotika

Stockholms län har ett högre bruk av narkotika än övriga landet. Jämfört med snittet i länet har Haninge en något lägre andel som prövat narkotika i gymnasiet år två. I årskurs nio skiljer sig inte andelen som prövat narkotika jämfört mot länet. 78 procent av gymnasieelever i årskurs två har inte använt narkotika. Motsvarande siffra för årskurs nio är 90 procent.

Vilka droger använder Haninges unga?

93 av eleverna i årkurs nio och 95 procent av eleverna i årskurs två på gymnasiet som uppgett att de provat narkotika har använt cannabis. Det gör cannabis till det vanligaste narkotiska preparatet. 26 procent i årskurs nio och 33 procent i år två på gymnasiet av de som uppgett att de prövat narkotika har använt något centralstimulerande preparat (amfetamin, kokain, ecstasy).

Av de som använt hasch/marijuana har 17 procent av eleverna i år två gymnasiet brukat det mer än 50 gånger, vilket är en riskfaktor för beroende. Motsvarande siffra för i årskurs nio är sju procent.

Narkotikatillgången

De som prövat narkotika har i första hand fått tag på det genom att bli bjudna av kamrater. Näst vanligast för elever i årkurs nio är att de har köpt av någon de hört talas om men inte känner personligen. Elever i år två i gymnasiet köper antingen av någon de inte känner eller en kamrat näst efter att de blir bjudna av sina kamrater. Sedan första mätningen 2002 har det vanligaste sättet att få tag i narkotika varit att bli bjuden av sina kamrater, vilket gäller både årskurs nio och två på gymnasiet.

Har begått brott

Av de elever i årskurs nio som begått brott är det störst andel som snattat eller stulit något. Tolvprocent av elever i årskurs nio har använt hot eller våld och tio procent har burit vapen.

Bland gymnasieelever i åk två så är det snatteri och stöld som är vanligast av de som begått brott. 13 procent av elever i årskurs två på gymnasiet har använt hot eller våld och 11 procent har burit vapen.

Psykisk ohälsa

Drygt hälften av elever i årskurs nio och år två på gymnasiet skattar sin hälsa som god. Det skiljer sig mellan könen där pojkar i högre grad skattar sin hälsa som god än flickor. Sedan 2004 har andelen som skattar sin hälsa som god minskat både i årskurs nio och år två i gymnasiet.

Spel om pengar

Andelen unga i årskurs nio och år två i gymnasiet som har haft problem med spelande har ökat sedan första mätperioden 2006. I både årskurs nio och år två i gymnasiet är pojkar mer benägna att spela om pengar än vad flickor är. Forskning visar på att riskabelt spelande om pengar i ungdomen samvarierar med ett antal riskfaktorer som sämre skolresultat, depressioner och ökad risk för ökat spelande i vuxen ålder. (Messerlian & Derevensky 2005 & Mccomb & Sabiston, 2010).

Kontakt för den här sidan: haningekommun@haninge.se

Senast uppdaterad: 10 september 2020