Flexibel skolgång, handlingsplan

Handlingsplan för flexibel skolgång – att hoppa över en klass och gå om en klass. Vilka krav skolans styrdokument ställer och vilka möjligheter styrdokumenten pekar ut för en ”flexibel skolgång”. Rektor beslutar om sin enhets inre organisation.

Bakgrund

En av de bärande idéerna i reformeringen av grundskolan (Riksdagsbesluten 1988 – 93) är övergången från att reglera tiden till att reglera vad eleven skall ha rätt att få lära sig. I de flesta verksamheter utanför skolan finns en lång erfarenhet av att det som skiljer människor åt är att de behöver olika tid på sig för att lära sig något. En konsekvens av detta systemskifte är att det blivit lättare att möte framgångsrika elevers behov.

Kravet på att variera tiden benämns idag även som ”Flexibel skolgång” och ibland med den diffusa benämningen ”flexibelt lärande”.

Styrdokument

Läroplan för grundskola, förskoleklass och fritidshem, Lgr 11

I Lgr 11, Läroplan för grundskola, förskoleklass och fritidshem, framgår hur undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov kap 1 sid 8.

En likvärdig utbildning

"Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmet ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas. Normerna för likvärdigheten anges genom de nationella målen. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla.”

Skollagen

Skollagen 1 kap 4§ formulerar uppdraget på följande sätt:

”I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildning”.

I skollagens 3 kap 3§ skrivs vidare:

”Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling, för att de utifrån sina egna förutsättningar ska utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.

Vitala begrepp

Förskola

Alla barn har möjlighet att gå i förskolan från ett års ålder tills det blir dags att börja skolan (förskoleklass)

Allmän förskola

”Allmän förskola” från och med höstterminen det år barnet fyller fyra år.

Förskoleklassen

Förskoleklassen får börja före höstterminen det år barnet fyller sex år
Rätt att börja höstterminen det år då barnet fyller sex år Rätt att gå till dess att barnet ska börja fullgöra sin skolplikt

Skolstart

Sju år, höstterminen det kalenderår då barnet fyller sju år Sex år, höstterminen vårdnadshavarens begäran Åtta år, höstterminen särskilda skäl vårdnadshavarens begäran, hemkommunen beslutar.

Skolplikt inträder Skollagen kap 7 § 10-11.

När skolplikten inträder
10 §
Skolplikten inträder höstterminen det kalenderår då barnet fyller sju år.

Om det finns särskilda skäl får barnet börja fullgöra sin skolplikt först höstterminen det kalenderår då barnet fyller åtta år.

Frågan om uppskjuten skolplikt prövas av hemkommunen efter begäran av barnets vårdnadshavare..

Tidigare skolstart

11 § 
Om ett barns vårdnadshavare begär det hos hemkommunen, ska barnet redan höstterminen det kalenderår då barnet fyller sex år jämställas med skolpliktiga barn i fråga om rätten att börja skolan.

Uppflyttning Skolförordningen kap 4 § 4 -7

4 § 
Vid slutet av läsåret ska varje elev flyttas till närmast högre årskurs, om inte något annat beslutas med stöd av 5–7 §§.

5 § 
Rektorn får besluta att en elev inte ska flyttas till närmast högre årskurs, om detta med hänsyn till elevens utveckling och personliga förhållanden i övrigt är lämpligast för eleven. Innan rektorn fattar beslut i en sådan fråga ska elevens vårdnadshavare få tillfälle att yttra sig. Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt första stycket.

6 §
Rektorn får på begäran av en elevs vårdnadshavare besluta att eleven får gå om en årskurs.

7 § 
Rektorn får besluta att en elev ska flyttas till en högre årskurs än den som eleven redan tillhör eller normalt ska tillhöra, om eleven har goda förutsättningar att delta i utbildningen i den högre årskursen och elevens vårdnadshavare medger det.

Gå om Skolförordningen kap 4 §6 på begäran av vårdnadshavare, rektor beslutar
* Skolverket ifrågasätter inte längre att rektorer använder denna paragraf

Särskilt stöd 
Skyldighet för kommunen och skolan att tillgodose elevens behov av stödinsatser oavsett när eleven börjar skolan Skollagen kap 3 §6 -12.

”6 § Bestämmelserna om särskilt stöd i 7-12 §§ gäller inte i förskolan, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare".

7 § 
Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av denna lag eller annan författning.

Utredning

8 § 
Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation.
Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt.
Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.

Åtgärdsprogram

9 § 
Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas.
Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt enligt 11 § eller i form av anpassad studiegång enligt 12 § får rektorn inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan.
Om en utredning enligt 8 § visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn eller den som rektorn har överlåtit beslutanderätten till i stället besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas.

Utformningen av det särskilda stödet i vissa skolformer

10 § 
För en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås.
Särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning

11 §
Om det finns särskilda skäl, får ett beslut enligt 9 § för en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan innebära att särskilt stöd ska ges enskilt eller i en annan undervisningsgrupp (särskild undervisningsgrupp) än den som eleven normalt hör till.

Anpassad studiegång

12 § 
Om det särskilda stödet för en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar, får ett beslut enligt 7 § innebära avvikelser från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen (anpassad studiegång).
Rektorn ansvarar för att en elev med anpassad studiegång får en utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig utbildning i den aktuella skolformen.”

Skolplikt upphör Skollagen kap7 § 12 - 16

”Skolpliktens upphörande
12 § Om inte annat följer av 13 eller 14 § upphör skolplikten vid utgången av vårterminen det nionde året eller, om eleven går i specialskolan, det tionde året efter det att eleven börjat fullgöra skolplikten.

Senare upphörande
13 § För den elev som inte gått ut högsta årskursen när skolplikten annars skulle ha upphört enligt 12 §, upphör skolplikten i stället ett år senare, dock senast när eleven fyller 18 år. Frågan om skolpliktens förlängning enligt första stycket prövas av hemkommunen. För en elev som går i specialskolan prövas dock frågan av Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Tidigare upphörande
14 § Om eleven före den tidpunkt som framgår av 12 eller 13 § uppnår de kunskapskrav som minst ska uppnås för den skolform där eleven fullgör sin skolplikt, upphör skolplikten.
Frågan om skolpliktens upphörande enligt första stycket prövas av hemkommunen. För en elev som går i specialskolan prövas frågan av Specialpedagogiska skolmyndigheten.”

Slutföra utbildning Skollagen kap7 § 15 – 16

”Rätt att slutföra skolgången
15 § En elev i grundskolan, grundsärskolan eller specialskolan har rätt att slutföra den högsta årskursen, även om skolplikten upphör dessförinnan.

En elev i grundskolan, grundsärskolan eller specialskolan har också rätt att efter skolpliktens upphörande slutföra utbildningen under ytterligare två år, om eleven inte har nått upp till de kunskapskrav som minst ska uppnås för respektive skolform. En elev i grundsärskolan har under denna tid rätt till minst 800 timmars undervisning utöver den i 11 kap. 7 § första stycket garanterade undervisningstiden, om eleven inte dessförinnan uppnått kunskapskraven.

En elev som har tagits emot i specialskolan enligt 6 § första stycket 1 och som på grund av sina funktionsnedsättningar inte kan få tillfredsställande förhållanden i gymnasiesärskolan eller gymnasieskolan, får efter det att skolplikten har upphört och i mån av plats genomgå ytterligare utbildning i specialskolan till och med vårterminen det kalenderår eleven fyller 21 år, om eleven inte bedöms ha förmåga att fullfölja utbildningen enligt andra stycket.

16 § Frågan om rätt att slutföra skolgången enligt 15 § prövas av hemkommunen. För en elev som går i specialskolan prövas dock frågan av Specialpedagogiska skolmyndigheten”

Flexibelt lärande
Elever lär olika fort, på olika sätt och har olika förutsättningar för att lära Flexibel skolgång Skolans organisation ska ge möjlighet till skolstart vid olika åldrar och flexibla övergångar mellan skolformer

Särbegåvning 
Den är särbegåvad som kontinuerligt förvånar både kunskapsmässigt och tillämpningsmässigt genom sin osedvanliga förmåga i ett eller flera beteenden. Ett beteende i detta sammanhang förstås som en mänsklig prestation, aktivitet eller funktion ( Persson 1997). Kan ha betyget F i många ämnen men A i något enstaka ämne

Framgångsrik i några ämnen A i några ämnen och E i resten

Framgångsrik i alla ämnen A i alla ämnen

Bonusår Eleven ges ett extra skolår genom att inte flyttas upp till den högre årskursen.

Träningspass Individuellt anpassad tid utöver den garanterade undervisningstiden

Sommarskola/lovskola Individuellt anpassad tid utöver den garanterade undervisningstiden

Rektor beslutar om sin enhets inre organisation
Skollagen kap 2 
”Ledningen av utbildningen 
Rektor och förskolechef

”10 § Rektorn och förskolechefen beslutar om sin enhets inre organisation och fattar i övrigt de beslut och har det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter i denna lag eller andra författningar.
Rektorn och förskolechefen får uppdra åt en anställd eller en uppdragstagare vid förskole- eller skolenheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter och besluta i frågor som avses i första stycket, om inte annat anges.”

Att tänka på

Kartläggning av var eleven befinner sig i sin kunskapsutveckling

En förutsättning för att eleven ska få adekvat stöd och stimulans för att gå vidare i sin kunskapsutveckling att undervisningen behandlar det som är gränsen mellan elevens tidigare kunskaper och det som ligger strax utanför (Zone of Proximal Development, Vygotskij) Detta innebär att en noggrann kartläggning av elevens kunskapsnivå måste göras för att undervisningen ska kunna anpassas till varje elevs förutsättningar och behov.

Instrumenten 

I samband med kartläggning kring Utbildning av nyanlända elever som gjordes 2012 beskrevs ett flertal instrument för att göra kartläggning av de nyanlända elevernas kunskapsnivå. Det finns ingen anledning att särskilja elevgrupper då det gäller instrument för kartläggning av kunskapsnivå. Olika instrument för de skilda elevgrupperna skulle snarare kunna uppfattas som segregerande.

De instrument som behövs måste underordna sig kursplanerna och skollagen krav på att resultaten kan ge underlag för kunskapsomdömen. Vidare bygger kunskapskraven i alla ämnen på antagandet att kunskap och kompetens byggs kumulativt. Eleven vidareutvecklar sin förmåga och bygger vidare på det man lärt sig tidigare. Det innebär att man bör använda sig av instrument som är konstruerade utgående från utvecklingsteori.

Uppföljning och resursfördelning 

Täta tidsbesparande uppföljningar av elevens resultat är grundbultar för att säkerställa progressionen i elevens lärande och kunskapsutveckling. De utgör grunden till en flexibilitet i skolans resursfördelning. I Haninge kommun använder alla grundskolor systematiskt av rapport till rektor (RTR), för att med täta mellanrum visa var varje elev befinner sig i sin kunskapsutveckling. Detta underlag, RTR, är ett väl fugerade verktyg, som ger en tydlig bild av hur resurser under pågående termin/läsår kan behöva fördelas om för att ge alla elever optimala förutsättningar att lyckas i klassrummet. Det täta och regelbundna användandet av denna överblick (RTR) gör det mycket lättare att planera för extra träningspass för de framgångsrika eleverna och de långsamma eleverna

Träningspass - tid utöver den garanterade timplanen 

För att eleverna ska nå ett optimalt lärande är en framgångsfaktor att läraren har en bred repertoar av metoder för att ge eleven bästa förutsättning att lyckas i sitt lärande/ i klassrummet. Då elever behöver olika mycket tid för att tillgodogöra sig ett visst omfång undervisning kan vissa elever behöva upprepa övningar i olika mängd för att befästa kunskaper.

Alla elever kan vara i behov av träningspass utöver den ordinarie timplanen. Syftet och innehållet i träningspasset anpassas efter elevens behov. Om dessa träningspass används på ett förnuftigt sätt för eleven kommer det att innebära att flera elever får tid att befästa sina kunskaper. Andra elever planerar tillsammans med läraren det fortsatta lärandet, som därigenom kan bespara dessa elever ”väntetid” under de ordinarie lektionerna och läraren kan ägna mer tid åt de elever som behöver mer kontinuerligt stöd. Dessa elever har alltså möjligheten att gå snabbare framåt i sin kunskapsutveckling i något eller några ämnen.

Det bör påpekas att framgångsrika elevers rätt till extra träningspass har en social bieffekt i skolkulturen. Alla elever förändrar sitt sätt att se på extrainsatserna. Det är inget att skämmas över och det är ingen bestraffning. Rätt hanterat ger stöd till framgångsrika elever de långsamma eleverna bättre möjligheter att tillgodogöra sig insatserna. Detta är ett stort problem som sällan nämns.

Vi har en timplan med en för eleven garanterad undervisningstid. Det finns inget formellt hinder att utöka tiden i olika omfattning för olika elever. Det är en organisatorisk fråga för skolan att lösa.

Bonusår 

För flertalet elever är nio år säkert ett riktmärke, men det finns elever som klarar att nå målen snabbare och även elever som behöver mer tid på sig. Skollagen ger möjligheter för eleverna att gå längre tid i grundskolan om de så behöver (två år), men den möjligheten används alltför sällan. Erfarenheten visar att bonusåret helst läggs så tidigt som möjligt under elevens skolgång. Mest nytta av ett så kallat bonusår, har eleven under grundskolans tidigare del för att stärka grundläggande kunskaper i läsning, skrivning och matematik.

Vårdnadshavare till elever, som behöver mycket stöd för att ges rätten nå kunskapskraven/måluppfyllelsen i ett stort antal ämnen, vilket är skolans uppdrag och ansvar, bör informeras om möjligheten att få ett bonusår och skolans behov att få använda sig av den vägen. Det måste noga övervägas om eleven skulle må bra av ett bonusår med tanke på social mognad. Om man anser att ett bonusår skulle vara en framgångsfaktor för både elevens kunskapsutveckling i de olika ämnena och för den sociala kunskapsutvecklingen så ska eleven ges den möjligheten. Det finns idag en omfattande erfarenhet av att det är bättre att eleven får mer tid än att lämna skolan med bristande kunskaper och ofullständiga betyg.

Framgångsrika elever

Framgångsrika elever bör ha möjligheter att läsa kurser i snabbare takt än sina kamrater i motsvarande ålder. Det finns reglerat hur eleven kan genomgå prövning för slutbetyg. Denna arbetsuppgift skulle kunna läggas på våra förstelärare. Det fordras särskilda kompetenser för att med säkerhet kunna bedöma om elevens kunskaper är tillräckliga för att t ex kunna fortsätta en kurs på gymnasienivå.

Elever kan börja skolan tidigare än sina jämnåriga. De kan hoppa över en årskurs eller läsa vissa ämnen tillsammans med äldre elever.

Likaväl som att rekommendera bonusår för elever, som behöver mer tid, måste också en skolgången för en framgångsrik elev, som aspirerar på en acceleration, diskuteras utifrån elevens känslomässiga och sociala utveckling i tonåren.

Kontakt för den här sidan: info@haninge.se

Senast uppdaterad: 10 december 2016