 |
Det finns även en mycket rik Haningehistoria att fördjupa sig i. Runstenar och fornborgar är ett självklart inslag i landskapet, liksom det storslagna Jordbro gravfält. I Haninge finns också vackra 1600-talsslott, bland annat Häringe och Årsta, belägna i ett vackert kulturlandskap.
En bygd med gamla anor
Haningebygden är mycket gammal. En gång i tiden var Tornberget – kommunens högsta punkt – en skärgårdskobbe i ett ändlöst havs-landskap. För 9 000 år sedan, ungefär, fick haningebygden sina första inflyttare.
De första Haningeborna
Dina föregångare från stenåldern försörjde sig på att jaga och fiska och bodde alltid nära stränder. De första bosatte sig i trakterna kring Tornberget. I takt med landhöjningen befolkades andra delar av dagens Haninge. Längre fram, när större sammanhängande landområden bildats, började Haningeborna bruka jorden. De var inte många. För 4 000 år sedan bodde det antagligen inte fler än 50-100 personer på hela den yta som dagens Haninge utgörs av. Till skillnad från dagens Haningebor kunde de njuta av ett behagligt klimat, med varma somrar och vintrar utan kyla.
Ett kulturlandskap växer fram
Under bronsåldern utvecklades jordbruket, man höll sig med boskap och ett kulturlandskap började växa fram. De många lämningarna från bronsåldern visar att vår trakt växte i betydelse under denna tid.
Järnåldern innebar att natur togs i anspråk för åkrar och ängar och snart växte byarna fram – i många fall på samma platser som dagens kommundelar; Västerhaninge, Jordbro, Tungelsta etcetera. Det stora Jordbrogravfältet tillkom under denna tid.
Utvecklingen fortsatte under vikingatiden. Men ute i skärgården var förstås fisket viktigast, med Huvudskär som en central plats.
Ståtliga slott
Medeltiden innebar att adeln och prästerna byggde stormansgårdar, och på 1600-talet uppfördes de tre ståtliga slotten Häringe, Sandemar och Årsta. Till skillnad från flertalet slott och herresäten längs skärgårdskusten klarade de sig undan ryssarnas härjningar 1719. På 1800-talet ökade befolkningen kraftigt, och alltmer mark odlades upp. Haninge förblev en genuin jordbruksbygd till långt in på 1900-talet.
En forntida tupp
I Hanvedenskogarna finns runstenar och runristningar med motiv som inte finns någon annanstans i landet: tjädertuppar! I dag finns fem stenar med tuppristningar att beskåda – en har försvunnit. Tuppen som i dag pryder Haninge kommuns vapen har alltså forntida anor. Dessutom är det tjäderhanen som givit namn åt kommunen – Haninge. Ankaret i kommunens vapen markerar anknytningen till havet och skärgården och vår långa marina historia.
Var kommer namnet Haninge ifrån?
En teori är att det har samband med Hanveden, det skogrika bergsområdet som sträcker sig över Södertörn och där finns det gott om tjäder- och orrtuppar (hanar). Kanske också en anledning till att tjädertuppen hamnat i kommunmärket