| Karin Alfredsson: Kvinnorna på 10:e våningen |
Karin Alfredssons första bok hette 80
º från Varmvattnet, och för den fick hon Svenska Deckarakademins debutantpris 2006. Nu har hennes andra bok i serien om läkaren Ellen Elg kommit och här handlar det om sexhandel. Den gamla cigarettförsäljerskan Lieu har sett hur en kvinna med en sportbag tar med sig nyfödda barn från sjukhuset och säljer dem till västerländska par. Det här inträffar i parken intill Lieus kvadratmeterstora handelsplats på en Hanoi-trottoar. När sedan en soldat och den svenska kvinnoläkaren Ellen kommer in i handlingen blir det tydligt att krigets konsekvenser sträcker sig in i nuet.
| Erik Andersson: Den larmande hopens dal |
Malin Ullgren i Dagens Nyheter tycker att Den larmande hopens dal är en av de roligaste svenska romaner hon läst på länge. Huvudpersonen är journalisten Ina Ljung, som får sommarjobb på tidningen Varas Värn. Hon hamnar i en värld där det som händer bara har betydelse genom kopplingen bakåt och härledning av ortnamn och dylikt är viktigare än dagens mord och hor. Och som en röd tråd genom boken går Inas drömmar om svear, goter och demonstrerande bönder.
| Yvonne Hirdman: Gösta och genusordningen |
Vem är Gösta? Och vad är genusordning? Det visar sig att Gösta är mannen som norm, en nästan gudalik varelse som på olika sätt styr både män och kvinnor. Om man döper honom och beskriver hur han far fram i världen finns det dock en liten chans att han ramlar ner från sin piedestal, vilket skulle vara ytterst tillfredsställande. Gösta har många egenskaper. Han styr världen som patriark, som gräns- och tidssättare, som besserwisser på alla livets områden, allt från hur man tillreder kött till hur världen fungerar. Och han kan förklara varför kvinnor skurar toaletter. Gösta delar världen och skapar därmed det vi kan kalla en genusordning: en uppdelning i en mans- och en kvinnosida nästan överallt och på olika nivåer i världen.
Boken handlar om två syskon, Erik och Inga Davidsen. Efter sin fars död hittar de ett kryptiskt meddelande, som skrevs när han arbetade i Minnesota under depressionen. Erik arbetar som psykoanalytiker, och när han kommer tillbaka till New York tar han itu med sin fars efterlämnade papper för att försöka lära känna honom. Samtidigt blir han förälskad i en förföljd jamaicansk kvinna som bor i samma hus, och systern Inga får påhälsning av en journalist som hotar med att avslöja en hemlighet ur hennes förflutna. Erik är alltså plötsligt involverad i flera situationer där det förflutna dyker upp.
| Maria Joan Hyland: Inga fler lögner |
John Egan är tolv år och övertygad om att han kan se när människor ljuger. Han är också övertygad om att detta är något så märkvärdigt att han lätt platsar i Guinness rekordbok, men trots att han skriver till dem flera gånger hör de aldrig av sig.
Inga fler lögner är en mycket stark och omskakande roman som övertygar i sin psykologiska skildring av en pojke, som för att hålla ihop tillvaron bokstavligen slungas mellan barnets stillsamma troskyldighet och den blivande tonåringens brinnande sanningslidelse och frustration. Maria Joan Hyland är född i London 1968 och debuterade 2004 med novellsamlingen How the light gets in. Inga fler lögner är hennes första roman.
| Jonathan Littell: De välvilliga |
Boken handlar om hur den gamle SS-officeren Max Aue ser tillbaka på krigsåren i Hitlers armé. Det här är alltså ytterligare en i raden av böcker som handlar om tyskarna och andra världskriget, skillnaden är att här skildras kriget genom bödelns ögon. Max Aue är en kultiverad person som älskar musik, litteratur och arkitektur. Men han ser också strikt och professionellt på sitt uppdrag att exempelvis få koncentrationslägren att fungera effektivt. Han är alltså både en kulturvarelse och en barbar.
| Alberto Manguel: Nattens bibliotek |
Alberto Manguel blev känd för svensk publik med boken En historia om läsning 1999. Han har bott på franska landsbygden i flera år och hans bibliotek är inrymt i en lada från 1400-talet. På dagarna är biblioteket en arbetsplats, böckerna står i strikt ordning och han söker och läser i dem. På kvällarna blir dock biblioteket en egen värld, där de enskilda böckerna tar kommandot och talar med varandra.
Nattens bibliotek är en fängslande berättelse om den roll biblioteken har spelat i vår civilisation. Boken är spännande och fylld av anekdoter och sträcker sig från det antika Egypten och Grekland till arabvärlden, från Kina och Romarriket till Google. Här finns också bibliotek hos berömda författare som Dickens eller Borges och bibliotek som censurerades av Stalin eller Joseph McCarthy.
Boken innehåller tolv olika berättelser av lika många svenska kvinnliga författare ur fyra generationer. Det gemensamma temat är att de berättar personligt om sin mormor. Det blir både ömsint och avslöjande om mormödrar som gjort intryck på olika sätt, men det handlar också om relationen mormor-mamma-dotter/dotterdotter. De tolv berättelserna bildar tillsammans en levande del av Sveriges moderna historia. Dessutom ger de en klar bild av kvinnornas frigörelse. Men framför allt är boken en hyllning till alla mormödrar, både till dem som gjorde vad som förväntades av dem och dem som var starka nog att gå sin egen väg.
Nio-åriga Marjorie är mycket förtjust i sin familj. Men en dag inträffar en katastrof: storasystern Miriam försvinner.
Nu förändras hela Marjories liv. Föräldrarna söker efter Miriam och Marjorie får bo hos sin faster Ilse, som berättar historier för henne om när hennes pappa var liten. Bengt Ohlsson skildrar ingående vad som händer inom Marjorie och allt hon undrar över. Hon vet ju inte om systern är borta för alltid och om hon ska kunna stå ut med en sdan sorg. Marjorie kan med faster Ilses hjälp återvända till sin familj så småningom, men innan dess har hon kommit i kontakt med ett både lockande och skrämmande mysterium.
| Rafik Schami: Kärlekens mörka sida |
En morgon hittar någon liket av en upphängd man ovanför en av Damaskus stadsportar. Så börjar den här mäktiga krönikan där en urgammal hederskultur kastar sin skugga över generationerna. Huvudpersonerna heter Rana och Farid, och de tillhör två klaner soms tår i fejd med varandra. De slåss för sin kärlek i en värld som är präglad av religiösa motsättningar, djupa kulturkonflikter och ett allt hårdare politiskt förtryck. Rafik Schamis roman är en hyllning till starka kvinnor och tar författaren tar klart sida för fred och tolerans.
| Vladimir Sorokin: I det heliga Rysslands tjänst |
I Vladimir Sorokins nya roman är Ryssland ett självhärskardöme igen. Landet har åter isolerat sig från den förhatliga västvärlden genom en väldig mur och alla fiender jagas hänsynslöst av säkerhetstjänsten: opritjnikerna. Året är 2027 och läsaren får följa opritjnikern Komjaga under en hektisk arbetsdag. Han övervakar ordningen, kväver uppror i sin linda och rapporterar och missnöjesyttringar. Han ska bland annat hinna med en razzia mot ett adelsgods, en gudstjänst i Kreml och generalrepetitionen av en nationell festkonsert. Han avslutar sin dag med en festmåltid och brödraskapets rituella sexorgie i bastun.